Röd piphare (Ochotona rutila) är en däggdjursart som först beskrevs av Nikolaj Severtsov 1873. Ochotona rutila ingår i släktet Ochotona och familjen pipharar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.
Cr
CrepuskulärDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Fo
FolivoraVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Li
LignivoreTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialIn
Inte en migrantT
börjar medHela kroppslängden varierar mellan 19,5 och 23 cm. Arten har under sommaren en roströd päls på ovansidan med gul till ljus kanelbrun skugga på kroppens sidor. Undersidan är vitaktig eller lite rosa. Det förekommer en bredare gul krage och ett rostrött tvärstreck på bröstet. Vinterpälsen har en askgrå färg med några svartbruna fläckar. Liksom andra pipharar som ofta söker skydd i taluskon har Ochotona rutila långa morrhår men framtassarnas klor är inte lika bra utvecklade som hos pipharar som gräver underjordiska bon.
Pipharen förekommer i centrala Asien i Kirgizistan, Tadzjikistan samt angränsande delar av Kazakstan, Uzbekistan och Kina. Arten vistas främst på öppna ängar och är huvudsakligen aktiv på morgonen och sena kvällen.
Oftast lever ett föräldrapar med sina ungar ihop. Honor kan ha två kullar per år med cirka fyra ungar per kull. Fortplantningstiden sträcker sig över våren och sommaren. Ungarna är vid födelsen blinda och döva. De öppnar hörselgångarna efter cirka 9 dagar och ögonen efter 13 till 14 dagar. Efter 20 dagar börjar ungarna vara självständig. De kan para sig efter första vintern men bara 22 procent av alla ungar lever fram till nästa vår. Under goda förhållanden kan röd piphare leva tre år.
Boet är en naturlig hålighet mellan stenar eller klippor. Bon av olika familjer har vanligen 50 till 100 meter avstånd från varandra. Individerna är vanligen aktiva på morgonen och på eftermiddagen, de vilar under dagens hetaste timmar. Arten är även slö under kalla vinterdagar men den håller ingen vinterdvala.
Liksom flera andra pipharar samlar arten gröna växtdelar i högar för att torka dem. Höet är en viktig matkälla under vintern. Förutom hö äter denna piphare gräs, örter, bark, blad och blommor. Röd piphare är inte lika högljudd som andra pipharar, den saknar till exempel ett tydligt varningsrop.
Alla rovdjur och rovfåglar som förekommer i samma region är potentiella fiender för arten. Pipharen gömmer sig vid fara under stenar. Arten vistas nästan hela livet i skyddet av taluskonet och den går inte längre ut än 2 meter på angränsande öppna ängar.
