Vancouvermurmeldjur
Rike
Understam
Klass
Ordning
Familj
Sl�kte
ARTER
Marmota vancouverensis
Folkmängd
250
Livslängd
10 years
Vikt
3-7.5
6.6-16.5
kglbs
kg lbs 
Längd
65-70
25.6-27.6
cminch
cm inch 

Vancouvermurmeldjur (Marmota vancouverensis) är en däggdjursart som beskrevs av Harry Schelwald Swarth 1911. Den ingår i släktet murmeldjur och familjen ekorrar. Inga underarter finns listade.

Da

Dagaktiv

Fo

Folivora

Växtätare

Gr

Graminivore

Zo

Zoochory

Fo

Fossoriala djur

En

Endemisk på öar

Po

Pollinatör

Te

Terrestrisk

Vi

Vivipari

Gr

Grävande djur

Re

Revir

Mo

Monogama djur

So

Social

Ko

Kolonial

At

Att gå i ide

In

Inte en migrant

V

börjar med

Utseende

Vancouvermurmeldjuret skiljer sig från andra murmeldjur genom sin mycket mörka, chokladbruna päls med oregelbundna, vita fläckar vid nos, panna, haka och bröst. Årsungarna har enfärgat mörka, nästan svarta pälsar som under sommaren bleknar till en rödbrun färg. Kroppen är robust med korta, kraftiga ben och fötter med kraftiga grävklor. Kroppslängden är mellan 56 och 70 cm inklusive den buskiga svansen. Vikten varierar mycket med kön och tiden på året: Honan kan väga mellan 4,5 och 5,5 kg just före vintersömnen, men bara 3 kg efter. Hanen kan väga upp till 7 kg före vintersömnen.

Distribution

Geografi

Kontinenter
Länder
Biogeografiska områden

Murmeldjuret lever endemiskt på sydöstra Vancouver Island vid Kanadas västra kustlinje. Regionen ligger 900 till 1 500 meter över havet.

Vancouvermurmeldjur karta över livsmiljö

Klimatzoner

Vancouvermurmeldjur karta över livsmiljö
Vancouvermurmeldjur
Attribution-ShareAlike License

Vanor och livsstil

Habitatet utgörs av kraftigt sluttande bergsängar utan eller med glest fördelade träd, påverkade av laviner och gärna med rik ört- och buskvegetation. Arten bygger även bon i barrskog och biotoper som skapats av människan, till exempel vägbankar, kalhyggen eller skidpister. Arten konstruerar underjordiska bon som kan vara mycket omfattande. Ett sådant bo var över 4 meter långt och hade en bokammare på mer än en meters djup. Bona har ofta flera ingångar, vanligen med en diameter på 30 till 45 cm och belägna under en stubbe eller på nedåtsidan av stenbumlingar i sluttningar. Ett bo kan användas flera år i följd. Dessutom gräver arten ut enkla skydd under klippor eller trädrötter, där den kan gömma sig för fiender.

Säsongsmässigt beteende

Kost och Näring

Arten är dagaktiv och äter främst på morgnar och kvällar. Födan består framför allt av gräs, blommor, frukter och knoppar. Den kan även ta de späda spetsarna på örnbräken. På våren förtär arten främst gräs som knägräs (Danthonia intermedia), frylen och starr. Till sommaren övergår den till att äta blommor som rutor, skärmliljor, lokor och ullbladsarter, för att på sensommaren övergå till bredbladiga växter som lupiner och vialer.

Visa mer

Själv utgör arten föda för vargar, pumor, kungsörn och vithövdad havsörn.

Visa mindre

Parningsvanor

PARNINGSBETEENDE

Vancouvermurmeldjuret lever i små kolonier som destår av en vuxen hane, en till två vuxna honor, ungdjur och årsungar. Arten är ofta monogam, även om polygama förhållanden också förekommer. Parningen sker högst en gång om året (det är inte ovanligt med ett intervall på ett till två år mellan parningstillfällena) i de underjordiska bona strax efter vintersömnen avslutats under tidig vår. Efter en dräktighet på omkring 32 dygn föder honan mellan 1 och 7 ungar (vanligen 3 till 4) som dias i omkring en månad. Arten blir könsmogen mellan 2 och 4 års ålder, och lever till omkring 10 års ålder (maximum uppskattas till mellan 12 och 15 år).

Befolkning

Referenser

1. Vancouvermurmeldjur artikel på Wikipedia - https://sv.wikipedia.org/wiki/Vancouvermurmeldjur
2. Vancouvermurmeldjurpå webbplatsen för IUCN:s röda lista - https://www.iucnredlist.org/species/12828/22259184

Fler fascinerande djur att lära sig om