Dolkfisk (Aphanopus carbo), en fisk i familjen hårstjärtfiskar som finns i Nordatlanten.
Dolkfisken är en långsmal fisk med liten stjärtfena, stort huvud och mun med långa huggtänder. Bakom analöppningen har den en kraftig tagg. Ryggfenan är lång och täcker större delen av ryggen; den främre delen består av 38 till 41 taggstrålar, medan den bakre delen har 52 till 56 mjukstrålar. Mellan de två delarna finns en tydlig ingröpning. Kroppsfärgen är mörkt kopparfärgad till lila, men efter döden blir fisken snabbt svart. Gälhålan och munnens insida är svarta. Ungfiskarna har förkrympta bröstfenor som består av en enda stråle, men dessa försvinner helt hos de vuxna fiskarna. Längden ligger vanligtvis kring 70 cm, men arten kan bli 110 cm lång. Som mest kan den väga omkring 2 kg.
Dolkfisken finns i Nordatlanten från Danmarkssundet i väst samt farvattnen söder om Island och väster om Brittiska öarna i öst till omkring 30°N. Den finns också vid den mittatlantiska ryggen. Osäkra fynd vid Guinea-Bissau och Chile har rapporterats. Utbredningsområdet inkluderar bland annat farvattnen utanför Iberiska halvön och Madeira men inte Medelhavet. Den har dessutom påträffats vid Norge och i japanska vatten.
Arten lever på ett djup mellan 200 och 1 700 m (ungfiskarna högre upp) men vandrar till högre vattenlager under natten för att äta. Födan består av kräftdjur, bläckfiskar och fiskar (främst skolästfiskar, djuphavstorskar och släthuvudfiskar).
Dolkfisken blir könsmogen vid en längd av 80 till 85 cm. Vid farvattnen väster om Brittiska öarna leker den i november till april på ett djup mellan 700 och 900 m. Ägg och yngel är pelagiska. Varje gång får honan upp till 300 000 ägg, varav många inte överlever.
