Cabots tärna
Rike
Klass
Ordning
Familj
Sl�kte
ARTER
Thalasseus acuflavidus

Cabots tärna (Thalasseus acuflavidus) är en amerikansk vadarfågel i familjen måsfåglar. Den behandlades tidigare som underart till kentsk tärna och vissa gör det fortfarande.

Djurnamnets ursprung

Fågelns svenska artnamn hedrar Samuel Cabot (1815-1885), amerikansk läkare och Curator of Ornithology för Boston Society of Natural History som beskrev arten 1847.

Utseende

Cabots tärna är i adult dräkt mycket lik kentsk tärna med svart hätta, tofs, lång och smal näbb, långa spetsiga vingar, medellång kluven vit stjärt, blekt askgrå ovansida och vit undersida. Den har dock en kortare, tjockare och mindre böjd näbb, smalare vit kant på handpennorna och vintertid är hättan inte så fläckad, framför allt inte i pannan. Utöver detta så ruggar den senare än kentsk tärna. I juvenil dräkt är skillnaderna dock större, då Cabots tärna är mycket mindre tecknad på ovansidan.

Visa mer

Underarten acuflavidus har svart näbb med gul spets precis som kentsk tärna, medan eurygnathus har helgul näbb.

Visa mindre

Distribution

Geografi

Tidigare betraktades Cabots tärna allmänt som underart till kentsk tärna (T. sandvicensis). DNA-studier har senare visat att taxonen eurygnathus och acuflavidus står närmare aztektärna (T. elegans) än sandvicensis. På grund av detta urskiljs de som egen art, bland annat av IOC och BirdLife Sveriges taxonomikommitté. Alla auktoriteter har dock ännu inte följt efter.

Visa mer

International Ornithological Congress (IOC) delar upp i Cabots tärna i två underarter med följande utbredning:

  • Thalasseus acuflavidus acuflavidus – östra Nordamerika till södra Karibien
  • Thalasseus acuflavidus eurygnathus – öar utanför Venezuela och Guyanaregionen samt norra och östra Sydamerika

Taxonet eurygnathus har tidigare behandlats som en egen art − "cayennetärna" − på grund av sitt avvikande utseende. DNA-studier visar dock att den är mycket närbesläktad med acuflavidus. Det råder oenighet om taxonet ska behandlas som underart, som här, eller som en färgmorf. Studier visar nämligen att eurygnathus-tecknade fåglar förekommer i olika grad i artens hela utbredningsområde (förutom längst i norr) och att de blandhäckar i Västindien.

Cabots tärna har även påträffats i Europa vid två tillfällen, 23 december 1978 i Nederländerna och 28 november 1984 i Herefordshire, Storbritannien. Båda fåglarna återträffades döda, och visade sig vara ringmärkta som ungar vid Cape Lookout i amerikanska North Carolina.

Liksom kentsk tärna är Cabots tärna strikt kustlevande. Arten häckar på obevuxen öppen sandig eller grusig mark. Utanför häckningstid frekventerar den både sandig och klippig kust, mangroveslätter, flodmynningar och hamnar.

Visa mindre

Vanor och livsstil

Fågelläte

Kost och Näring

Cabots tärna lever uteslutande av småfisk, mestadels nio till 15 centimeter i längd. I USA livnär den sig framför allt av sillfisksläktet Brevoortia och ansjovissläktet Anchoviella. I Karibien har den setts fånga flygfisk men också tillfälligtvis räkor.

Parningsvanor

Häckningen inleds i mitten av maj på Curaçao, i juni i Brasilien och i december i Argentina. Den häckar i kolonier, oftast med kungstärna. Arten lägger 1−2 ägg, i Argentina i genomsnitt 1,7 stycken.

Befolkning

Befolkningsantal

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte Cabots tärna som art, varför den inte placeras i någon hotkategori. Världspopulationen uppskattas till 153 000–158 000 individer. Av dessa uppskattas eurygnathus uppgå till 16 000 par i Brasilien, färre än 10 000 par i Argentina och ungefär 8 000 par i Karibien.

Referenser

1. Cabots tärna artikel på Wikipedia - https://sv.wikipedia.org/wiki/Cabots_t%C3%A4rna
2. Xeno-canto fågelrop - https://xeno-canto.org/660272

Fler fascinerande djur att lära sig om