Kungstärna (Thalasseus maximus) är en amerikansk havsfågel i familjen måsfåglar. Västafrikanska guineatärnan (T. albididorsalis) behandlades tidigare som en underart till kungstärnan, men urskiljs allt oftare som egen art.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Fi
FiskätareTe
TerrestriskHa
HavsfåglarHavsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
Pr
PrecocialSa
SamladeOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Sv
Svävande fåglarHa
HavsfåglarHavsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
Re
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Ko
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
Mi
MigrerarR
börjar medAr
AristokraterKungstärnan mäter 42–49 centimeter och har ett vingspann på 86–92 centimeter. Som adult har den har vitt huvud, bröst och undersida, orange vingovansida, mörka ben, rödorange kraftig näbb och under häckningssäsongen svart hätta. På undersidan av handen har den en smal mörk bakkant. I vinterdräkt har den mindre svart hätta och vit panna. Juvenilen har en kontrastrik vingovansida i olika grå nyanser, gulorange ben och bara delvis svart hätta.
Guineatärnan (T. albididorsalis), tidigare och i viss mån fortfarande behandlad som en underart till kungstärnan (se nedan), skiljer sig genom något mindre storlek och ljusare fjäderdräkt. Näbben är också slankare och därmed mer lik iltärna och tofstärna. Den är också något gulare.
Arten delas traditionellt upp i två distinkta monotypiska underarter som förekommer i Amerika respektive Afrika:
Genetiska studier från 2017 visar dock att albididorsalis istället står närmare iltärnan (T. bengalensis). Denna urskiljs därför allt oftare som egen art, guineatärna (T. albididorsalis), av både tongivande International Ornithological Congress (IOC) och eBird/Clements. Svenska BirdLife Sverige följde efter 2022.
Kungstärna i begränsad mening har påträffats vid några enstaka tillfällen i Europa, i Azorerna, Storbritannien och Spanien.
Kungstärnan lever utmed kuster och återfinns nästan enbart i saltvattenbiotoper, som flodmynningar, mangrove och laguner. Den födosöker också, men mycket mer sällan, ute på öppet vatten och då vanligtvis inom 100 meter från land. Den lever främst av småfisk som ansjovis, vekfisk och havsgös, men tar även insekter och mindre skaldjur. Den lägger vanligtvis ett ägg, men två förekommer, direkt på marken i en uppskrapad grop. Äggen ruvas av båda föräldrarna i 30–31 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Notera dock att IUCN inkluderar guineatärnan i bedömningen.