Diamantastrild (Stagonopleura guttata) är en tätting som lever i sydöstra Australien från östcentrala Queensland till södra Victoria och sydöstra South Australia. Den minskar kraftigt i antal och kategoriseras som sårbar av IUCN.
Fågeln har på svenska även kallats diamantfink
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Gr
GranivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Zo
ZoochoryTe
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialIn
Inte en migrantD
börjar medDiamantastrilden blir ungefär 1tolv centimeter lång. Honan och hanen har ett svart streck ifrån ögat till näbben. Huvudet är grått, hakan och strupen är vita. Ryggen och vingarna är bruna, sidorna svart med vita prickar. Den har på den övre delen av bröstet ett brett svart band.
Diamantastrilden återfinns i torra skogsområden, glest bevuxna skogar och trädgårdar. Den bildar under häckningssäsongen kolonier på ungefär 30 fåglar. Till bobygget används grässtrån, stjälkar, ax och rötter. De brukar inreda boet med fjädrar och fröull. De placerar boet i träd, gärna vid den undre delen av ett övergivet rovfågelsbo.
Diamantastrilden lägger fem till sex vita ägg som ruvas i ungefär tolv dagar. När ungarna kläckts matas de med insekter och frön. Ungarna lämnar boet när de är mellan 21 och 25 dagar gamla. Dess huvudföda är gräsfrön men äter även insekter.
Diamantastrilden har en relativt stor population som uppskattas till mellan 68 000 och 272 000 vuxna individer. Data visar dock att den har minskat kraftigt i antal de senaste tio åren till följd av habitatförstörelse och degradering. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som sårbar (VU).
