Östlig klippnötväcka (Sitta tephronota) är en tätting i familjen nötväckor som förekommer i västra Asien.
östlig klippnötväcka är med en kroppslängd på 16–18 centimeter en stor nötväcka, tydligt större än klippnötväcka (Sitta neumayer) som den i övrigt är mycket lik med lång näbb, mycket tydlig svart ögonmask, avsaknad av rött på undersidan (olikt exempelvis nötväckan) och relativt sett ljus grå ovansida. Den har dock proportionellt sett större huvud och kraftigare näbb. Vidare vidgar sig ögonbrynsstrecket bakom ögat och fortsätter ner utmed halssidan.
Östlig klippnötväcka förekommer från sydöstra Turkiet österut till Pakistan och Afghanistan. International Ornithological Congress (IOC) och Clements m.fl. delar in den i fyra underarter med följande utbredning:
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) inkluderas iranica i nominatformen. Även svenska BirdLife Sverige följer denna indelning.
Tillfälligt har den även påträffats i Indien.
Ses i liknande miljöer som klippnötväckan, det vill säga klippig terräng med spridda buskar och träd. Östlig klippnötväcka ses dock sällan under 1.000 meters höjd och olikt klippnötväckan kan den även ses i skog sittande på träd, gärna blockmarksrik ekskog.
Boet muras av lera och placeras i en klippskreva eller i ett träd. Den lägger fyra till nio ägg som ruvas av honan i 12–14 dagar under tiden hon matas av hanen. Ungarna matas av båda föräldrarna och blir flygga efter 24–26 dagar.
