Jätteturako (Corythaeola cristata) är en fågel i den afrikanska familjen turakor inom ordningen turakofåglar. Som namnet antyder är den störst i familjen. Den förekommer i regnskog i västra och centrala Afrika. Beståndet anses vara livskraftigt.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreAr
ArborealTe
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
In
Inte en migrantG
börjar medJätteturakon gör skäl för sitt namn med en kroppslängd på 70–75 cm. Den känns lätt igen på inte bara storleken i sig utan också den huvudsakligen grå- eller grönblå och gula fjäderdräkten. Diagnostiskt är också den stora, svarta tofsen och den långa stjärten med svart ändband. Näbben är gul med röd spets. Vingarna är blå utan rödbruna handpennor som hos många andra turakoarter. Ungfågeln är mattare med kortare tofs och gråare bröst. Lätet är en högljudd serie med djupa, gutturala "caw", ibland inledd med en bubblande drill.
Fågeln förekommer i låglänta regnskog i västra och centrala Afrika. Den placeras som enda art i släktet Corythaeola och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Jätteturakon är systerart till andra arter i familjen.
Jätteturakon förekommer i trädtaket i skog, galleri skog och höga träd i ungskog. Den ses vanligen i flockar med fem till åtta fåglar. Den lever huvdsakligen av frukt, men även skott, knoppar, blad och blommor.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mest spridd av alla turakor och verkar inte ovanlig i större delen av utbredningsområdet.
