Krüpers nötväcka (Sitta krueperi) är en tätting i familjen nötväckor som förekommer huvudsakligen i Turkiet.
Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Theobald Johannes Krüper (1829-1921), tysk ornitolog och samlare.
Krüpers nötväcka är en relativt liten nötväcka, endast 11,5-12,5 centimeter. Liksom övriga nötväckor är ovansidan blågrå och undersidan smutsvit. Denna art kännetecknas dock av kombinationen svart framhjässa, vitt ögonbrynsstreck och en stor roströd fläck på bröstet. Könen är i princip lika, honan har något mindre svart på huvudet än hanen som dessutom är mindre avgränsat mot både ögonbrynet och den blågrå nacken.
Fågeln lockar mjukt dvuii, likt grönfinken. Sången är en gäll ramsa som liknats vid en gammaldags cykeltuta eller leksakstrumpet.
Arten är stannfågel eller höjdledsflyttare i Mindre Asien från Turkiet till Kaukasusbergen, men också på den grekiska ön Lesbos utanför det turkiska fastlandet. Arten är närmast släkt med en annan art med mycket begränsad utbredning, den algeriska kabylnötväckan (Sitta ledanti) som upptäcktes först 1975.
Krüpers nötväcka bebor tempererade barrskogar från havsnivån till 2400 meter över havet, i Turkiet huvudsakligen med svarttall (Pinus nigra), ädelgranen Abies cilicica, tallarten Pinus brutia, en samt cederarten Cedrus libani. I Kaukasus återfinns den istället i granskog mellan 1000 och 2000 meter, framför allt i gamla bestånd av nordmannsgran (Abies nordmannia) men också i tallskog. Den bygger sitt bo i halvdöda trädstammar redan utgrävda av hackspettar. Fågeln lever huvudsakligen av insekter och spindlar under häckningstid, under höst och vinter av barrträdsfrön som den gärna lagrar. Endast honan ruvar äggen.
Världspopulationen uppskattas till 121.000-451.000 par, varav den absoluta merparten häckar i Turkiet. Den minskar i antal, men från och med 2015 kategoriseras den ändå som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN från att tidigare ha betraktats som nära hotad.
