Aztekrall (Rallus tenuirostris) är en fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar. Den är endemisk för Mexiko, där den förekommer i bergsbelägna våtmarker. Arten behandlades tidigare som underart till kungsrallen, men urskiljs numera oftast som egen art. Beståndet är litet och i minskande, varför IUCN listar den som nära hotad.
Aztekrallen är en 33–43 cm lång rall, närbesläktad med och mycket lik de amerikanska arterna kungsrall, kustrall, mangroverall och californiarall. Arten uppträder i två färgformer. Den mörka är allmänt mer dämpad i färgerna jämfört med kungsrallen, ovan inte lika mörk och distinkt tecknad. Vit haka och strupe kontrasterar tydligt med ett brett skärbrunt strupsidestreck. Undersidan är rostbrun, med brun- och vitbandade flanker och vita undre stjärttäckare. Den ljusa formen är mycket ljus på undersidans centrala delar. Lätena är mycket lik kungsrallens, en serie "chac"-toner, höga och hårda serier med "kik" eller "kuk" under parbildningen samt mjuka och snabba "tuk".
Aztekrallen förekommer endast i centrala Mexiko. Den betraktades tidigare som en underart till kungsrall (R. elegans) och vissa gör det fortfarande. Genetiska studier visar dock att den utgör en egen art.
Arten hittas i höglänta våtmarker, både permanenta och säsongsberoende. Den har noterats upp till åtminstone 2500 meters höjd och ner till 800 meter.
Födan består mestadels av kräftdjur, framför allt kräftor, men även mollusker och både vatten- och landlevande insekter. Den antas också ta spindlar, fisk och groddjur.
Aztekrallen lägger ägg från maj till augusti, möjligen redan i april och in i september. Ett beskrivet bo var en kupolformad struktur av småsäv, gömt bland 45–60 cm höga stånd. Däri lägger den fem vitaktiga ägg med bruna fläckar.
Aztekrallen har en rätt liten världspopulation uppskattad till cirka 15 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av degradering av våtmarkerna den lever i. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som nära hotad.
