Borneoguldkatt (Catopuma badia eller Pardofelis badia) är en av de minsta vilda kattarterna och sannolikt en av de mest hotade.
Arten är nära släkt med den asiatiska guldkatten och med marmorkatten.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskKu
Kursiverade djurEn
Endemisk på öarVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
So
Solitära djurB
börjar medBorneoguldkatten liknar den asiatiska guldkatten i utseende men är mindre. Den är antingen matt brun eller gråaktig med svaga antydningar till ränder på benen. Buken är ljusare med mörka fläckar. Vid kinden finns kännetecknande vita strimmor. Öronen sitter längre ner på sidan av huvudet än hos andra små katter. Kroppsvikten uppskattas mellan 3 och 4 kg men för få individer har mätts för att vara säker. De individer som undersöktes hade en kroppslängd mellan 50 och 67 cm samt en svanslängd mellan 30 och 41 cm. I motsats till andra kattdjur är borneoguldkattens övre premolarer mindre, mera avrundade och bara försedda med en rot. Efter storleken och på grund av den långa svansen påminner arten om jaguarundin som dock lever i Nya världen.
Arten lever endemisk på Borneo. Iakttagelser gjordes i olika slags skogar som regnskogar, skogstäckta bergstrakter och mangroveskogar. Borneoguldkatten hittades även i större skogsgläntor och klippigare områden med kalksten samt nära kusten. Den förekommer vanligen upp till 500 meter men enligt en obekräftad berättelse sågs den på Mt. Kinabulu 1 800 meter över havet. Då de flesta dokumenterade platserna var belägna nära floder eller i träskmarker antas att arten föredrar dessa habitat.
På grund av artens nattaktiva levnadssätt och den mycket glest fördelade populationen är den mycket sällsynt. Därför talar en undersökning bland befolkningen i glesbygden av delstaterna Sabah och Sarawak. Nästan alla personer som frågades kunde identifiera trädleoparden, leopardkatten, platthuvudkatten och marmorkatten på bilder, men inte borneoguldkatten. Då fältstudier saknas, är ingenting känt om sammansättningen av födan och fortplantningssättet.
Eftersom arten antas vara ovanlig och är begränsad till ett litet geografiskt område där omfattande habitatförstörelse inträffat under 1990-talet, anses dess framtid mycket oviss. Den totala populationen uppskattas vara mindre än 2 500 djur. IUCN listar därför arten som starkt hotad (EN).
Avskogningen på Borneo sker särskilt snabbt jämfört med andra regioner i världen. Under mitten av 1980-talet var ungefär tre fjärdedelar av ön skogstäckt. 2005 var skogens utbredning minskad till 52 procent. Regioner som tidigare var urskog är idag jordbruksmark eller bosättningar och illegal handel med vilda djur är vanlig.
Borneoguldkatten listas av CITES i appendix II och är skyddad enligt lag i Indonesien och Malaysia.
