Mindre nandu (Rhea pennata) är en fågel i familjen nanduer inom ordningen nandufåglar. Man kan hitta denna fågelart i Sydamerika. Det råder inte konsensus kring denna arts taxonomi, där vissa auktoriteter behandlar höglandspopulationen tarapacensis (inklusive garleppi) och låglandspopulationen pennata som olika arter, medan de flesta anser att de tillhör samma art.
Lokalt är fågeln känd under ett antal namn som suri, choique, ñandú petiso, eller ñandú del norte.
Växtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Flygoförmögna fåglar är fåglar som genom evolution har förlorat förmågan att flyga. Det finns över 60 idag levande vilda fågelarter som i...
In
Inte en migrantD
börjar medMindre nandu når stående en höjd av 90 till 100 centimeter och har större vingar än andra strutsliknande fåglar som gör att den kan springa särskilt bra. Den kan nå en fart på 60 km/h vilket möjliggör en effektiv flykt från predatorer. De skarpa klorna på tårna är effektiva vapen.
Mindre nandun lever i områden med buskmarker i Patagoniens grässlätter och på Andernas platåer, igenom Argentina, Bolivia, Chile och Peru.
Honorna lägger ofta äggen i närheten av boet snarare än i det och de flesta av äggen flyttas till boet av hanen som är den som ruvar. De ägg som lämnas utanför boet förruttnar och attraherar flugor vilka utgör föda åt hanen och ungarna. Utanför häckningssäsongen är den mindre nandun rätt social. Den lever i grupper från 5 till 30 fåglar av båda könen och i olika åldrar.
Tidigare när IUCN och Birdlife International behandlade de båda taxonen tarapacensis och pennata som en art kategoriserades den som nära hotad (NT) men i och med uppdelningen i två arter så tilldelades pennata hotkategorin livskraftig (LC) medan tarapacensis kategoriseras som nära hotad (NT).
