Dunspett (Dryobates pubescens) är en vida spridd nordamerikansk fågel i familjen hackspettar.
Dunspetten är en mycket liten (15–17 cm) svartvitbrokig hackspett med liten näbb. I fjäderdräkten är den i stort sett identisk med den mycket större och stornäbbade hårspetten, med vit rygg, svartvitbandade vingar, svart strupsidesstreck och brett ögonstreck som sträcker sig bak i nacken, svart hjässa och däremellan ett vitt ögonstreck. Hanen har en röd fläck i nacken. Hårspetten har dock vanligen helt vita yttre stjärtpennor, där dunspetten oftast har svarta fläckar. Båda arterna är tydligt smutsbruna med färre vita teckningar i västliga populationer.
Dunspett förekommer i Nordamerika och delas oftast in i sju underarter med följande utbredning:
Vissa inkluderar fumidus i gairdnerii.
Dunspetten är vanlig i alla typer av skogsområden, men framför allt i blötare flodnära skog. Den ses ofta födosöka bland kvistar och vinterståndare, i mindre utsträckning än hårspetten utmed stammar och grövre grenar. Födan består huvudsakligen av insekter, men tar även vissa vegetabilier. Den lägger ägg i april–maj i Florida, maj–juli i British Columbia.
Hanar och honor bildar under senvintern monogama par. Allmänt väljer honan platsen för boet och skapar ingången i en mjukare del av trädet. Ingången har en diameter av 2,5 till 4 cm och huvuddelen ar 15 till 40 cm samt bredare i bakre delen. För huvuddelen är främst hanen ansvarig. Efter parningen lägger honan 3 till 6 ägg och båda föräldrar ruvar ömsesidig i cirka två veckor tills äggen kläcks. Ungarna mats med föda som delvis genomgick föräldrarnas matspjälkning. Ungarna får efter 20 till 25 dagar flygförmåga. De stannar vanligen några veckor till vid föräldrarna.
Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Dunspetten beskrivs som vanlig eller mycket vanlig och är i många områden den vanligaste hackspettsarten.
