Myotis grisescens är en däggdjursart som beskrevs av Arthur H. Howell 1909. Den ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareTe
TerrestriskVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Re
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Pr
Predation djurPredation är ett begrepp inom ekologi som beskriver en form av biologisk interaktion då ett jagande djur dödar och äter ett byte. Predatorer ka...
Al
Altriciella djurKo
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
My
Mycket socialtAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
Mi
MigrerarG
börjar medMyotis grisescens är en av de största arterna i sitt släkte i USA. Kroppslängden kan uppgå till mellan 7,5 och 10 cm, underarmslängden mellan 4 och 4,6 cm och vikten mellan 7 och 16 g. Alldeles efter pälsömsningen i juli eller augusti är pälsen mörkgrå och helt enfärgad på ryggen. Senare kan den blekna till en rödbrun nyans, speciellt hos honorna.
Utbredningsområdet omfattar de östra delarna av mellersta och södra USA med ett större område från sydöstra Kansas och centrala Oklahoma österut till västra Virginia och västra North Carolina, samt en smalare, sydligare del från Missouri, Illinois och Indiana söderut till södra Alabama och nordvästra Florida.
Arten är beroende av kalkstensgrottor både för sin daglega under sommaren och sin övervintring, och förekommer därför endast i habitat associerade med sådana grottor. Under sommaren föredrar arten grottor som ligger nära en flod eller någon annan vattensamling, över vilken individerna kan jaga. Dessa grottor har också många smårum eller ett välvt tak som kan sluta inne värmen från de sovande fladdermössen och ge en temperatur mellan 14 och 24 ºC. Kolonierna i sådana grottor kan bli mycket stora, ofta 10 000 till 25 000 individer, i undantagsfall 250 000. Yngelkolonierna för dräktiga honor och honor med ungar inrättas i grottor av samma typ, gärna med ett vattendrag på bottnen. Vintergrottorna är i regel mer eller mindre lodräta med en lågt placerad ingång som fungerar som en kallfälla och säkerställer att temperaturen ligger mellan 6 och 11 ºC. Även kolonierna i den typen av grottor kan bli påtagligt stora; man räknar med att 95 % av hela populationen övervintrar i 8 till 9 grottor.
Födan består av flygande insekter, framför allt nattfjärilar, flugor och skalbaggar, men också näbbsländor, trollsländor, nätvingar, bäcksländor, tripsar, dvärgstritar, gräshoppor, getingar och halvvingar samt även spindlar. Födan fångas över rinnande eller stillastående vatten; under jakten flyger fladdermössen på en höjd av högst 5 meter över vattenytan.
Själva utgör fladdermössen föda för många djur som hökar, ugglor, ormar, möss, skunkar, rödräv, präriekatträv, gråräv och tamkatt.
Parningen sker i början av övervintringen. Honorna förvarar sedan säden i sin kropp till de kommer ut ur övervintringen fram på våren, då den egentliga befruktningen sker. Den enda ungen föds i juni och dias i omkring två månader, men redan efter 20 till 25 dagar kan de flesta ungarna flyga. De blir könsmogna vid ungefär två års ålder, och kan leva i mellan 14 och 15 år.
