Vanlig fästing (Ixodes ricinus) är en art inom familjen hårda fästingar som förekommer i stora delar av Europa. Det är en parasit som lever på blod ifrån sin värd, vilken kan drabbas av flera sjukdomar som fästingen bär på. Honor är ofta större än hanar.
Ixodes ricinus har en livscykel som tar 2–3 år att slutföra (i extrema fall 1 till 6 år) och som involverar tre olika värdar. Vuxna individer suger blod ifrån stora däggdjur som till exempel får, nötkreatur, hundar, hjortar, människor och hästar i 6–13 dagar innan de faller av. En hona som har sugit blod kan lägga flera tusen ägg och dör strax efteråt. Larverna som kläcks ur äggen söker inte aktivt efter en ny värd och parasiterar ofta på organismer inom familjerna Igelkottar (Erinaceidae) och Soricomorpha, men återfinns även på exempelvis gnagare, kaniner, fåglar, kräldjur och fladdermöss. Det dröjer 3–5 dagar innan de lämnar sin värd och ömsar då sitt yttersta lager. Den resulterande nymfen klättrar sedan upp på exempelvis ett grässtrå eller en gren och söker sin nästa värd. Dock måste fästingen återvända till det fuktiga mikroklimatet om den blir dehydrerad. Nymferna livnär sig på små till medelstora djur.