Långnäbbad solfågel (Cinnyris lotenius) är en fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar. Den förekommer i södra Indien och Sri Lanka.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johan Gideon Loten (även känd som Joan eller John Gidlon Loten, 1710-1789), naturforskare och holländsk guvernör på Ceylon 1752-1757.
Långnäbbad solfågel är en 13 cm lång medlem av familjen med en karakteristisk lång och kraftigt böjd näbb. Hanen är mycket mörkt purpurglänsande ovan med sotbrun buk och gula tofsar vid skuldrorna. Honan är olivgrön ovan utan den mörka ögonmasken och ögonbrynsstrecket hos liknande hona purpursolfågel. Lätet är ett hårt "chit chit" som saknar purpursolfågelns elektriska ton.
Långnäbbad solfågel delas upp i två underarter med följande utbredning:
Långnäbbad solfågel är lokalt vanlig i både skog och jordbruksbygd. Den hittas också i stadsnära trädgårdar och är i vissa områden, som i Chennai, den vanligaste solfågeln. Liksom andra solfåglar lever den av nektar, men ryttlar till skillnad från purpursolfågeln likt en kolibri vid blommor. Den intar även små insekter och spindlar.
Långnäbbad solfågel häckar mellan november och mars i Indien, i Sri Lanka mellan februari och maj. Honan bygger boet, ibland med hjälp av hanen, bestående av bland annat spindelväv och bark som hängs i ett träd, ofta i bon av sociala spindlar (Eresidae). Däri lägger honan två ägg och ruvar dem ensam, i cirka 15 dagar. Båda könen hjälps dock åt med att mata ungarna.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.
