Whitemangräsfågel (Cincloramphus grosvenori) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Gilbert Hovey Grosvenor (1875–1966), amerikansk filantrop och president för 1920–1954. Whitemanbergen är ett bergsmassiv på ön New Britain.
Whitemangräsfågeln är en relativt kraftig och långstjärtad sångare med kroppslängden 17–19 cm. Ovansidan är mörkbrun, undersidan och anses ljusare orange- eller rostfärgad med en mörk rostfärgad fläck som går från under ögat till öran. Den är mycket lik newbritaingräsfågeln, men är mörkare överlag, med större och mörkare ögonfläck samt mörka ben. Lätet är dåligt känt, men enkla och hårda "chack" har noterats.
Fågeln är enbart känd från två fynd från New Britain i Bismarcköarna i bergsområdet Whiteman 1958 och har inte setts med säkerhet sedan dess. Det har spekulerats att arten förekommer på närliggande New Ireland, men eftersökningar har hittills misslyckats med att hitta den där, liksom i bergsområdena Talawe och Nakanai på New Britain.
Whitemangräsfågeln har hittats i undervegeation med bambu i karstbergskogar vid 1580 meters höjd eller över. Den födosöker på eller nära marken. Utifrån maginnehåll har födan noterats vara små insekter.
Arten tros minska i antal till följd av skogsavverkningar, även om områden med bergsskogar återstår. Införda predatorer, framför allt katt, utgör det största hotet mot fågeln. Beståndet uppskattas till mellan 250 och 1000 vuxna indivder. IUCN kategoriserar arten som sårbar.