Pakarana (Dinomys branickii) är en art i underordningen piggsvinsartade gnagare. Djuret är den enda levande arten av familjen pakaranor (Dinomyidae). Namnet kommer från tupíindianernas språk och betyder "falsk paka". Namnet syftar på likheter till djurgruppen pakor (Cuniculus).
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
FolivoraFr
FrugivoreLi
LignivoreTe
TerrestriskPr
PrecocialGr
Grävande djurVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
So
SocialIn
Inte en migrantP
börjar medPakaranan är efter kapybaran den tredje största levande gnagaren på jorden. Den har en fyllig kropp och ett påfallande brett huvud. Öronen är små och avrundade, ögonen är relativt stora. Dess morrhår är oftast längre än huvudet. Pälsen är på ovansidan svartbrun och på undersidan ljusare. På djurets rygg finns två remsor av vita fläckar. En liknande remsa finns på varje kroppssida. Alla extremiteter har fyra tår som är utrustade med stora klor. Dessa djur når en kroppslängd mellan 73 och 80 centimeter. Den tjocka svansen är ungefär 20 centimeter lång. Pakaranan når en vikt mellan 10 och 15 kilogram.
Arten lever i skogar i norra Sydamerika i bergsregioner som ansluter till Anderna. Pakaranornas utbredningsområde sträcker sig från Colombia och Venezuela till Peru och Bolivia. Pakaranan vistas i regioner som ligger 250 till 3200 meter över havet.
Pakaranor lever i regnskogar. De lever vanligtvis på marken men har bra förmåga att klättra (särskild ungdjur). Det antas att de huvudsakligen vilar i naturliga bergssprickor eller på skyddade platser i träd trots att de med sina klor har förmåga att gräva bon under jorden. Det förmodas även att de är aktiva på natten och att de lever ensamma eller i par. För kommunikationen använder dessa djur olika ljud. De trampar med foten på marken, skramlar med tänderna och har olika ljud som påminner om ylande eller viskande. Djur i fångenskap är oftast inte aggressiva. I naturen lever individerna ensam eller i grupper med 2 till 5 medlemmar.
Dessa djur äter främst frukter, löv och stjälkar. När de äter sitter de på sina bakre extremiteter och hanterar födan med de främre extremiteterna.
Efter dräktigheten som varar i 220 till 280 dagar föder honan ett till två ungdjur. Det är inte känt när honan slutar att dia och när ungarna blir könsmogna. Djur i fångenskap har ofta blivit 9 år gamla, och det äldsta exemplaret blev 13 år gammalt.
