Proteasiskan mäter 15–16 cm och har en mycket kraftig blekt rosagrå näbb. Den är en oansenlig fågel som ofta håller sig dold och främst uppmärksammas på sitt lockläte "tri-li-loo". I adult dräkt har den gråbrun ovansida och huvud, vit strupe och dubbla vita vingband. Ett något ljusare ögonbrynsstreck ger den en bister uppsyn. Undersidan är ljusare gråbrun, vitare mot undergumpen, med mörka streck. Könen är lika medan ungfåglar har kraftigare streckad undersida. Sången är hög och varierad med drillar och mycket härmningar.
Proteasiskan bygger ett öppet skålformat rede av fina grenar och växtmaterial som fodras med växtdun. Boet placeras i en tät buske. Den är mindre sällskaplig än många andra närbesläktade arter, och tenderar att uppträda ensamma eller i par, och endast sällsynt i mindre grupper. Den håller sig mest i tät vegetation och är svår att få syn på. När den väl flyger upp landar den snabbt igen. Den lever främst på frön från olika arter av protea, men även från korgblommiga växter, halvgräs och andra växter. Den äter även mindre mängder frukt, nektar och skott. Ibland atr den även insekter.
Proteasiskan har en rätt stor världspopulation som uppskattas bestå av mellan 250 000 och 600 000 vuxna individer. Den tros dock minska i antal, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.