Röd vari (Varecia rubra) är en art i familjen lemurer som förekommer på Madagaskar.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreNe
NektarivoreAr
ArborealAl
Altriciella djurZo
ZoochoryEn
Endemisk på öarPo
PollinatörEn pollinatör är en överförare av pollen från växtens hanorgan, ståndarna, till honorganen, pistillen, på blommande växter, fanerogamer. F...
Kl
KlättraTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniSo
SocialIn
Inte en migrantR
börjar medDjuret når en kroppslängd mellan 50 och 55 centimeter och därtill kommer en 60 till 65 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 3,5 och 4 kilogram. Pälsen på djurets rygg och på övre delen av extremiteterna är rödbrun. Svansen, buken, ansiktet och fötterna är svarta. Röd vari har en vit nacke och ibland finns vita ställen vid andra kroppsdelar. Nosen är långsträckt, tungan är lång och vid öronen finns påfallande tofsar.
Röd vari är endemisk på halvön Masoala i nordöstra Madagaskar. Habitatet utgörs av tropisk regnskog. Arten förekommer upp till 1000 meter över havet.
Dessa primater lever i träd och vistas vanligen i trädens övre delar. De rör sig långsamma men kan hoppa från gren till gren. Djuret är aktivt på dagen. Individernas sociala beteende är variabel, de lever antingen i familjegrupper eller i större grupper med 2 till 16 medlemmar. För kommunikationen har de olika läten. De ropar efter gruppmedlemmar, varnar varandra eller skriker när främmande individer kommer för nära.
Födan utgörs främst av frukter men de äter även blad. Med hjälp av sin långa tunga äter de blommornas nektar. På så sätt spelar de en betydande roll för vissa växters pollinering. När de äter hänger de ibland med huvudet neråt.
Parningen sker mellan maj och juli. Efter dräktigheten som varar i ungefär 100 dagar föder honan i september eller oktober tvillingar (ibland tre ungar). Före födelsen skapar honan en bo av blad. Efter cirka 70 dagar utför ungarna sina första självständiga utflykter.
Röd varin hotas främst av levnadsområdets förstöring och dessutom jagas den ibland för köttets skull. 1997 inrättades en nationalpark på Masoala som skyddar delar av populationen. IUCN listar arten som starkt hotad (endangered).
