Svartvit vari (Varecia variegata) är ett däggdjur i familjen lemurer som förekommer på Madagaskar.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Fr
FrugivoreFo
FolivoraVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Ar
ArborealAl
Altriciella djurZo
ZoochoryEn
Endemisk på öarNo
NomadiskTe
TerrestriskVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Vä
Växtätande djurMo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Po
PolygyniSo
SocialB
börjar medSv
Svartvita DjurMed en kroppslängd (huvud och bål) av 50 till 55 cm, en svanslängd av 60 till 65 cm och en vikt mellan 3,0 och 4,5 kg är den svartvita varin tillsammans med den röda varin den största medlemmen i familjen lemurer. Pälsen är typisk tvådelad i svarta och vita ställen. Andelen av svart och vit varierar mellan olika populationer och individer. Undantaget är den yviga svansen, händer och fötter, extremiteternas insida och största delen av huvudet, som alltid är svarta.
Svartvit vari förekommer i östra Madagaskar i flera från varandra skilda populationer. Den vistas i regnskogen från låglandet till 1 350 meter över havet.
Vanligen skiljs mellan tre underarter.
Individerna är oftast aktiva tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen. De bildar grupper men flockens och revirets storlek varierar eller är inte helt utredd. Svartvit vari har höga läten för att varna gruppmedlemmarna eller för att försvara sitt revir.
Födan utgörs enligt vissa studier nästan uteslutande av frukter. Andra undersökningar nämner även frön, blad och nektar som föda.
Parningen sker vanligen i maj eller juni och ungarna föds i september eller oktober. Före födelsen bygger honan ett bo av blad som ligger 10 till 20 meter över marken. Per kull föds vanligen två (ibland tre) ungar. Efter några dagar letar honan efter föda och lämnar ungarna i boet. Senare rider ungarna på honans rygg. Efter tre till fyra månader är ungarna full utvecklade men bara 35 procent blir så gamla.
Jakttrycket på arten är stort då individerna är lätt synliga. Dessutom hotas svartvit vari av habitatförstörelse genom svedjebruk, gruvdrift och skogsavverkningar. IUCN uppskattar att beståndet minskade med 80 procent under de senaste 27 åren (tre generationer) och listar svartvit vari som akut hotad (CR).
