Sichuansångaren är en liten (9-10 cm) men kraftig och tydligt tecknad lövsångare. Den är mycket lik himalayasångare som den tidigare ansågs vara en del av, men skiljer sig genom att vara mindre brunaktig ovan samt att ha mer svavelgul övergump och svart istället för blek bas på undre näbbhalvan. Även lätena skiljer sig något; sången är långsammare och har större tonbredd medan lätet är ett "tsuist" iställte för ett kortare "psit".
Sichuansångaren förekommer i sydöstra Kina (östra Xizang österut till södra Shaanxi och söderut till Yunnan och västra Sichuan), möjligen även västra och norra Myanmar. Vintertid ses den från sydöstra Xizang och södra Sichuan söderut till östra Myanmar, nordvästra Thailand och norra Vietnam. Tidigare betraktades den som underart till himalayasångare (P. chloronotus) som i sin tur behandlats som under art till kungsfågelsångare (P. proregulus), men urskiljs numera som egen art efter studier som visar på skillnader i utseende, läten och genetik. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Sichuansångaren förekommer huvudsakligen i barrskog med gran och ädelgran, med inslag av lövträd. Födan är dåligt känd, men består av insekter och deras larver. Den ses födosöka ensam, utanför häckningsrid i blandade artflockar. Fågeln häckar från slutet av maj och in i juni. Information om dess häckningsbiologi i övrigt saknas, men tros inte skilja sig nämnvärt från himalayasångare. Arten är en höjdledsflyttare som rör sig mot lägre regioner vintertid, men lämnar även generellt norra delen av utbredningsområdet helt.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig till lokalt mycket vanlig.
