Townsendskogssångare (Setophaga townsendi) är en nordamerikansk fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar. Fågeln häckar i nordvästra Nordamerika och flyttar vintertid till Centralamerika. Den är nära släkt med eremitskogssångaren och hybridiserar frekvent med denna.
Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar John Kirk Townsend (1809-1851), amerikansk ornitolog, upptäcktsresande och samlare av specimen.
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Murmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarT
börjar medTownsendskogssångaren är en gul, grå och grön 12–13 cm lång tätting. Den är mest lik grönryggig skogssångare (S. virens) med gult ansikte, grönaktig rygg, grå vingar med dubbla vita vingband, breda mörka streck på flankerna och hos hanen svart strupe. Townsendskogssångaren har dock mörkare hjässa och kind, mattare grön rygg och gult längre ner på bröstet, men saknar det gula bandet på undre stjärttäckarna hos virens. Hanen är närmast svart på huvudets mörkare partier och ryggen är något längsstreckad.
Townsendskogssångaren häckar i västra Nordamerika, från Alaska och nordvästra Kanada (söderut från Yukon och österut till södra Alberta) söderut in i USA till Oregon och Idaho. Vintertid flyttar den till ett område från norra Mexiko till Nicaragua, i mindre antal även längre söderut till Panama. Vintertid ses den även i kustnära västra USA och nordvästra Baja California.
Townsendskogssångaren hittas i gammal högväxt barrskog, framför allt med inslag av ädelgran. Den födosöker högt uppe i träden, nästan uteslutande efter insekter och andra leddjur, men kan även ta frön och honungsdagg. Fågeln häckar maj–juli, med äggläggning i maj–juni. Den bygger ett relativt stor och grund boskål som placeras högt uppe i ett träd.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Beståndet uppskattas till 21 miljoner vuxna individer.
