Piparsnäppa (Bartramia longicauda) är en stor nordamerikansk vadare inom familjen snäppor. Den är nära besläktad med spovarna i Numenius och placeras som ensam art i sitt släkte Bartramia.
Dess vetenskapliga släktnamn Bartramia har den fått för att hedra den amerikanska naturalisten William Bartram. På svenska kallades den tidigare höglandssnäppa.
Som adult mäter den mellan 28 och 32 centimeter och har ett vingspann på 50–55 centimeter. Den har långa gula ben med en lång hals och stjärt. I häckningsdräkt är huvudet och halsen ljusa med bruna strimmor. Ryggen och översidan på vingarna är mörka och brunspräckliga och magen är vit.
Piparsnäppan är en långflyttare som häckar i centrala Nordamerika och Alaska och övervintrar i Sydamerika. Den är en sällsynt gäst i Västeuropa, med ett 50-tal fynd i Storbritannien. Den har även setts i hela Norden utom Island samt i Irland, Spanien, Frankrike, Portugal, Italien och Grekland. I Sverige har den påträffats två gånger: 18–19/11 2001 utanför Karlsborg i Västergötland samt 20/12 2004 i Havdhem på Gotland.
Piparsnäppan förekommer på öppen gräsmark och fält och ses ofta på staket eller telefonstolpar. Den kan ibland återfinnas i mindre löst sammanhållna kolonier. Den födosöker främst med hjälp av synen och dess diet består av insekter, sniglar, maskar och andra mindre ryggradslösa djur. I mindre utsträckning äter den även frön.
Häckningssäsongen infaller från tidig till sen sommar. Boet placeras på marken i tätt gräs. Honan lägger fyra ägg och ungarna tas om han av båda föräldrarna. De kan göra distraktionsuppvisningar för att lura undan rovdjur från boet och dunungarna.