Petinomys genibarbis är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas Horsfield 1822. Den ingår i släktet Petinomys och familjen ekorrar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Te
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Glidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
W
börjar medPälsen på ovansidan är rödbrun med grå underull. Den är fläckig i grått på den främre delen, och i rödgult mot bakänden. Undersidan är krämfärgad till matt orangegrå. Svansen är roströd med mörkare strimmor. Flyghuden har vit kant. Kring ögonen finns en kastanjebrun ring, och bakom dem finns en tydlig tuss med långa, mustaschliknande hår. Vid öronens bas finns en fläck med vita hår. Kroppslängden är 14 till 19,5 cm, ej inräknat den 15,5 till 19 cm långa svansen, och vikten varierar mellan 52 och 110 g.
Petinomys genibarbis är en nattaktiv och trädlevande art som förekommer i låglänta Dipterocarpus-skogar med höga träd, både urskog och planterad sådan, troligen även i trädodlingar. På Malackahalvön kan den nå upp till 450 meter över havet. Födan består av nötter, frukt, unga skott och löv, späda grenar samt troligtvis också bark och insekter.
Efter en dräktighet på 53 dygn föder honan en unge, vilken till skillnad mot vad som är vanligt inom familjen är fullt utvecklad, seende, päls- och kloförsedd samt dessutom tämligen självständig.
