Maskibis (Plegadis chihi) är en amerikansk fågel i familjen ibisar inom ordningen pelikanfåglar. Fågeln är nära släkt med och mycket lik bronsibisen.
Det vetenskapliga artnamnet chihi är ljudhärmande och skapades av Louis Jean Pierre Vieillot när han beskrev arten 1817.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareMo
MolluskätareGl
Glidflygande djurGlidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
No
NomadiskTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Sa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Ko
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
So
SocialMi
MigrerarW
börjar medMaskibis är en medelstor (46–66 cm) svartaktig ibis med lång nedåtböjd näbb. Den är näranog identisk med bronsibisen med mörkbrun kropp, glansigt blågröna vingar och mörka ben. Maskibisen har dock röd ögoniris och röd bar hud i ansiktet där bronsibisen är mörk. I häckningsdräkt har den också vita fjädrar runt ansiktet, vilket bronsibisen saknar. Ungfåglarna kan om inte ögonfärgen syns vara omöjliga att skilja åt. Vissa är dock ljusare med mer guldgrön glans ovan. Lätet består av en snabb serie nasala kvackande ljud som avges i flykten, "nrah, nrah, nrah...", likt bronsibisens men ljusare och nasalare.
Fågeln förekommer från Great Basin-regionen i västra USA till Mexiko och Centralamerika, och från sydöstra Brasilien och Bolivia till centrala Argentina, samt kusttrakter i centrala Chile. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Trots att den är så pass nära släkt med bronsibisen har inga hybrider ännu noterats i det vilda där deras utbredningsområden möts.
Maskibisen häckar i kolonier med hägrar i låga träd eller vass. Den födosöker efter vattenlevande djur i leriga pölar och våtmarker, ofta metodiskt i grupper nära andra vadande fåglar. I flykten ses den i långa linjer som skarvar men rör sig mer i flockarna. Fågeln häckar på våren i norr och söder, med äggläggning noterad april–juni i Texas och maj–juli i Kalifornien. Fåglar i sydöstra Brasilien häckar dock i november.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 1,2 miljoner individer.
