Blasius hästskonäsa
Balkanhästskonäsa, tidigare även Blasius hästskonäsa (Rhinolophus blasii) är en fladdermusart i familjen hästskonäsor.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareTo
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Te
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
So
SocialAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
In
Inte en migrantB
börjar medBalkanhästskonäsa har en kroppslängd mellan 4,5 och 5,5 cm och vikt mellan 10 och 20 g. Pälsen har allmänt en ljusbrun färg men gråa, violetta eller krämfärgade nyanser kan förekomma. Artens tandformel är I 1/2, C 1/1, P 2/3, M 3/3. De övre hörntänderna är korta och robusta.
Kring Medelhavsregionen finns den från Rumänien (fläckvis) och Balkan, längs Turkiets kust, Syrien, Israel, Palestina, Jordanien, fläckvis på Arabiska halvön, i Nordafrika, vidare från Iran, över Afghanistan till Pakistan samt fläckvis i mellersta och södra Afrika från Eritrea, Etiopien över Sudan till Sydafrika.
Den föredrar skog och buskage men kan också gå upp i bergen (1 200 m i Afrika, 2 200 m på Arabiska Halvön) samt in i ökenområden. Dagvistet förläggs till underjordiska håligheter som grottor och övergivna gruvor, dit också vinterdvalan kan förläggas. I norra delen av utbredningsområdet kan dagvistet även förläggas till höga byggnader som vindsutrymmen.
Vanligen vilar en liten grupp med tre eller fyra medlemmar tillsammans. Innan honor får sina ungar bildar de större kolonier med cirka 200 exemplar som är skilda från hanarna. Balkanhästskonäsa jagar främst fjärilar från familjerna ädelspinnare, nattflyn och mätare. Den fångar sina byten i flyget eller den plockar födan från grunden eller från växtligheten. För att hitta födan används ekolokaliseringen och varje rop varar i 40 till 50 millisekunder med frekvens som ligger mellan 93 och 98 kHz.
