Aftonstenknäck (Hesperiphona vespertina) är en nordamerikansk tätting i familjen finkar inom ordningen tättingar.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GranivoreKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareNo
NomadiskTe
TerrestriskOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Ar
ArborealAl
Altriciella djurMo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
E
börjar medAftonstenknäcken är en starstor, 18–20 centimeter lång och kraftigt byggd färgglad fink med mycket stor trekantig ljust gröngul näbb. Hanen är gul med svart stjärt och svarta vingar med vita tertialer. Hjässans sidor och pannan är kontrasterande starkt gula mot svart hjässa och det i övrigt mörkare olivbruna huvudet. Honan är mera beigegrå med vitfläckiga vingar och stjärt samt gulaktig på sidan av halsen.
Aftonstenknäcken har en liten repertoar med enkla vassa, ringande läten. Den verkar sakna egentlig sång.
Aftonstenknäck delas upp i tre underarter med följande utbredning:
Aftonstenknäcken är en mycket sällsynt gäst i Europa, med två fynd från Norge 1973 och 1975 samt två fynd från Skottland 1969 och 1980.
Aftonstenknäcken häckar i barrskog men också, mindre vanligt, i lövskogar, parker och fruktträdgårdar. Vintertid påträffas de i både barr- och lövskog liksom i urbana miljöer. De ses nästan alltid högt i en trädtopp eller vid fågelmatningar.
Fågeln livnär sig huvudsakligen av småfrukter och frön som är för stora att knäcka för gråsiskan eller tallsiskan. Dessa söker ofta upp aftonstenknäcken och äter upp rester som denna lämnar efter sig. Sommartid äter den också insekter som exempelvis larver av vecklarsläktet Choristoneura, ett allvarligt hot mot skogsbruket. Närvaro av aftonstenknäck anses vara ett tidigt tecken på att en invasion av larven har inletts. Den har också setts äta trädknoppar och dricka lönnsirap genom att bryta av kvistar.
Aftonstenknäcken häckar högt i ett träd eller buske. Honan bygger det mesta av det lite slarviga tefatsformade boet av kvistar och rötter och fodrar det med gräs, lavar och barr. Hon lägger två till fem ljusblå eller blågröna ägg med bruna eller lila fläckar som ruvas i 12–14 dagar. Efter ytterligare knappt två veckor är ungarna flygga.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal. Fram till 2018 kategoriserade internationella naturvårdsunionen IUCN den som livskraftig, men behandlar den därefter som nära hotad. Världspopulationen uppskattas till 3,4 miljoner vuxna individer.
