Svartsparv (Calamospiza melanocorys) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar. Den häckar i västra USA och Kanada i ursprungliga gräsmarker och flyttar vintertid söderut till norra Mexiko. Ovanligt för amerikanska sparvar har hanen en särpräglad häckningsdräkt som skiljer sig markant från hanens vinterdräkt och honans utseende. Arten har minskat kraftigt i antal, men beståndet tros numera vara stabilt eller i ökande. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
In
InsektsätareKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskAl
Altriciella djurAr
ArborealOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Inom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarL
börjar medSvartsparven är en liten sångfågel med kort, tjock, blåaktig näbb. Det finns en stor vit fläck på vingen och stjärten är ganska kort, med vita fjäderändar. Häckande hanar är helt svarta förutom en stor vit fläck på den övre delen av vingen. Hanar som inte häckar och alla honor har liknande fjäderdräkt (honfärgad) och är gråaktigt bruna, med vita streck.
Svartsparven förekommer i ursprungliga, kortvuxna gräsmarker och buskstäpp. Vintertid kan de även uppträda i områden påverkade av människan, som vägrenar och boskapsmarker. Liksom andra sparvar lever svartsparven av frön, ryggradslösa djur och ibland frukt. De verkar kunna klara långa perioder av torka genom att få den vätska den behöver från gräshoppor och andra insekter.
Svartsparven häckar ofta nära varandra i vad som verkar vara lösa kolonier, men som egentligen består av mycket små, angränsande revir. Fågeln är mestadels monogam, men vissa hanar har flera partners. Honan utser häckplatsen, vanligtvis under en liten buske eller en kaktus, medan båda könen hjälps åt med bobygget. Den lägger en till två kullar med två till fem ljusblå ägg som ruvas i tio till tolv dagar. Ungarna är flygga sju till nio dagar efter kläckning. I områden där hanar är fler än honor hjälper oparade "ungkarlar" till med att mata ungar.
Svartsparven har ett stort utbredningsområde och en stor population på uppskattningsvis tolv miljoner vuxna individer. Arten har historiskt minskat relativt kraftigt i antal, med i genomsnitt 3,1 % per år mellan 1970 och 2017. På sistone verkar dock minskningen ha avstannat så att beståndet har varit stabilt eller till och med i ökande sedan 2010. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).