Maskpalmmård (Paguma larvata) är ett rovdjur i familjen viverrider som lever endast i Syd- och Sydöstasien. Maskpalmmården beskrevs av C.E.H. Smith år 1827.
Maskpalmmården liknar i sitt utseende en sibetkatt. Pälsen på bålen har en orangebrun till grå färg och har inga fläckar eller strimmor, som är vanliga hos flera andra viverrider. Endast fötterna och svansens spets kan vara mörkare till svartaktiga. Kännetecknande är svart-vita mönster i ansiktet som liknar en mask. En vit strimma som är flankerad av två svarta strimmor sträcker sig från pannan till nosens spets. Ofta finns vita fläckar kring ögonen eller på kinden. Kroppslängden ligger mellan 51 och 76 cm och därtill kommer en 51 till 63 cm lång svans. Vikten ligger mellan 3,6 och 5 kg.
Arten vistas i tropiska regnskogar eller i tempererade lövskogar. Utbredningsområdet sträcker sig från nordvästra Indien över centrala och södra Kina till Sydostasien. Maskpalmmården förekommer även på flera öar som Borneo, Sumatra, Taiwan samt på Andamanerna och Nikobarerna. Arten introducerades dessutom i början av 1900-talet på Japan. I bergstrakter förekommer den upp till 2 500 meter över havet.
Individerna lever främst ensamma och är aktiva på natten. På dagen vilar de på trädet gömd bland täta lövansamlingar. I beteendet påminner djuret lite om skunkar, den påfallande ansiktsmasken kan avskräcka fiender och arten producerar en illaluktande vätska i sina analkörtlar som fungerar som varningssignal.
Maskpalmmården är allätare men livnär sig främst på frukter. Den fångar även små ryggradsdjur som ekorrar, möss och fåglar och äter dessutom insekter.
Honan kan para sig två gånger per år och per kull föds en till fyra ungar. Ungdjuren är efter ungefär tre månader full utvecklade. Annars är lite känt om fortplantningssättet. Individer i fångenskap blir oftast upp till 15 år gamla och den äldsta kända individen blev 20 år.
