Mellanhästskonäsa
Medelhavshästskonäsa, tidigare även mellanhästskonäsa (Rhinolophus euryale) är en fladdermusart i familjen Hästskonäsor.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareTe
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Ko
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
So
SocialAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
In
Inte en migrantM
börjar medMedelhavshästskonäsan har en kroppslängd mellan 4,5 och 6 cm och vikt upp till 18 g. Pälsens färg är gråbrun och undersidan är ljusare än ovansidan. Dessutom har ungar en ljusare päls än vuxna exemplar. Även flygmembranens färg är gråbrun. Svansens längd är 2,2 till 3 cm, öronen är 1,7 till 2,7 cm stora, bakfötterna är 0,9 till 1,1 cm långa och underarmarnas längd ligger vid 4,3 till 5,1 cm.
Arten finns i Nordafrika och norra Medelhavsområdet med undantag av Sydspanien. Den finns också i Mindre Asien och Mellanöstern.
Medelhavshästskonäsan börjar jaga strax efter solnedgången. Flykten är snabb och med tvära svängar. Födan består av olika insekter, bland annat nattflygande fjärilar. Den är mycket social, och kan sommartid bilda stora, könsblandade kolonier på upp till 1 000 djur. Denna fladdermus fångar sina byten under flyget och troligtvis plockar den även insekter från växter eller från marken. Födan transporteras vanligen till viloplatsen innan den äts. Medelhavshästskonäsan kan dela viloplatsen med andra hästskonäsor, med klaffnäsor samt med arter av släktena Plecotus, Myotis och Miniopterus (alla läderlappar).
Arten uppehåller sig i lövskog och beväxta våtmarker, sällsynt buskvegetation. Den undviker barrskog. Grottor och gruvor används både för dagviste och vintersömn. Vintersömnen är lätt, och tillbringas individuellt eller i mindre grupper.
Före ungarnas födelse bildar honor egna kolonier som är skilda från hannarna. Per kull föds en enda unge som blir självständig efter cirka 50 dagar. Liksom hos andra hästskonäsor är lätet som används för ekolokaliseringen 20 till 30 millisekunder lång. Det har hos Rhinolophus euryale en maximal frekvens av 108 kHz. Hannar blir könsmogna efter 15 till 26 månader och honor efter 24 till 36 månader.
