Orientdvärguv (Otus sunia) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.
Orientdvärguven är en 19 cm lång dvärguv som förekommer i två former, en gråbrun och en rostfärgad. Den är streckad ovan och under, saknar till skillnad från flera andra dvärguvar i dess utbredningsområde en tydlig halskrage samt har tydliga vita fläckar på skapularerna. Den rostfärgade formen skiljer sig tydligt från dvärguven, medan den gråbruna är mycket lik, dock kraftigare tecknad ovan och under. Populationerna skiljer sig något åt, där de på Sri Lanka (leggei) är mindre och mycket mörka, de i Nikobarerna (nicobaricus) enhetligt rostfärgade helt utan mörkare teckningar, inklusive ansiktsskivan.
Orientdvärguv delas in i nio underarter fördelade på två grupper, med följande utbredning:
Underarten modestus har föreslagits utgöra en egen art.
Orientdvärguven förekommer i städsegrön lövskog och blandskog samt på hyggen upp till 2000 meters höjd, övervintrande fåglar även i öskogar, mangroveskogar och planteringar. Födan består huvudsakligen av insekter och spindlar, men tar också små gnagare och småfåglar.
Fågeln lägger ägg från mitten av februari till månadsskiftet april-maj i Indien och Pakistan, april-juni i Sibirien och Kina, maj-juni i Japan och februari-juni i Sydostasien. Den lägger tre till fyra vita ägg i ett trädhål eller en mur.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som regionalt mycket vanlig.
