Kilstjärtad grönduva är en 33 cm stor, grön duva med karakteristiskt lång och kilformad stjärt. Den har jämfört med andra grönduvor i regionen rätt otydliga gula kanter på vingtäckare och tertialer samt mörkgrön övergump och stjärt. Hanen har en rödbrun fläck på ovansidan, mindre utbredd än i pompadora-artkomplexet, samt orange anstrykning på hjässa och bröst. Honan har enfärgat grönt huvud.
Fåglar i Vietnam och på Malackahalvön är något mindre och mörkare. De har även hos hanen mindre eller ingen orange anstrykning på bröstet samt den rödbruna fläcken på ovansidan begränsad till skuldrorna.
Kilstjärtad grönduva delas in i tre underarter med följande utbredning:
Ofta urskiljs även underarterna etorques och delacouri med utbredning på Sumatra respekive i centrala Vietnam. Den är närmast släkt med vitbukig grönduva (T. sieboldii) och taiwangrönduva (T. formosae).
Kilstjärtad grönduva förekommer i städsegrön lövskog och skogsbryn, framför allt med inslag av ek, alm, lager och rhododendron. I Sydostasien ses den på mellan 770 och 2565 meters höjd. Den lever av olika sorters frukt och bär, bland annat fikon, mullbär och pors. Fågeln häckar mellan april och augusti i norra Indien, i vissa områden som Assam med två kullar. Den bygger ett bräckligt bo i ett träd, sex till tolv meter ovan mark, där den lägger två vita ägg. Arten är huvudsakligen stannfågel, med vissa rörelser i höjdled vintertid, framför allt i norra delen av utbredningsområdet.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig till ovanlig.
