Arktisk sisel (Urocitellus parryii) är ett däggdjur i familjen ekorrar (Sciuridae) som förekommer i norra Asien och i norra Nordamerika.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Te
TerrestriskAl
Altriciella djurFo
Fossoriala djurVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniPo
PolygynandriSo
SocialAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
A
börjar medIndividerna når en kroppslängd mellan 21,5 och 25 centimeter (huvud och bål) och därtill kommer en något kortare svans. Vikten ligger mellan 530 och 810 gram och hannar är större än honor. Pälsen på ovansidan är efter våren rödbrun och efter hösten gråbrun. Håren har vita spetsar och även undersidan är vitaktig. De stora ögonen är omgivna av en vit ring. Den yviga svansen används för att hålla balansen. Den arktiska siseln har även kindpåsar för att bära födan.
Den arktiska siseln lever i nordöstra Sibirien i två skilda populationer, den ena vid Lenafloden och den andra på Kamtjatka och i regionen norr om halvön. Utbredningsområdet i Nordamerika sträcker sig över Alaska och norra Kanada. Habitatet utgörs av tundran och andra öppna landskap. I bergstrakter hittas arten upp till 1 400 meter över havet.
Individerna är aktiva på dagen och lever i grupper som bygger komplexa underjordiska bon. Flocken leds av en dominant hanne som parar sig med honorna. De markerar revir med doftämnen från körtlarna. Födans sammansättning är beroende på årstid. Under våren är de arktiska sislarna främst köttätare med byten som insekter, mindre fåglar och deras ägg samt ibland ungdjur av andra siselflockar. Före vintern byter de till bär, svampar, lav och andra växtdelar.
Det centrala rummet av boet ligger vanligen en eller två meter under markytan. Det fodras före vinterdvalan med blad, lav och hår av myskoxar när de är tillgängliga.
Den arktiska siseln går i ide men vaknar ibland när snön fortfarande är på plats. Under vintervilan sjunker individernas kroppstemperatur till omkring −2 °C (sällan −2,9 °C) utan att djuret skadas. Varannan till var tredje vecka ökar kroppstemperaturen till 37 °C och sedan kan den sjunka igen. Under tiden tappar de cirka hälften av sin vikt.
Parningen äger rum under våren och efter upp till sex veckors dräktighet föds vanligen sex till åtta ungar (sällan upp till 14). Ungarna är nakna och blinda vid födelsen men de utvecklas snabbt. Den första parningen sker oftast under andra levnadsåret.
Exemplar av hankön når en ålder av cirka 6 år och några honor kan leva 11 år. Individerna varnar varande med olika läten för faror. För fiender som kommer över land har de gutturala ljud och för flygande fiender pipande varningsrop.
