Snösiska (Acanthis flammea hornemanni) är en fågel som tillhör familjen finkar. Dess taxonomiska status har varit mycket omdiskuterad. Vissa, exempelvis BirdLife, väljer att numera behandla den som en del av gråsiskan, det vill säga att snösiskan inte är en egen art.
Släktnamnet Acanthis härstammar från klassiska grekiskans akanthis, vilket var namnet på en idag okänd liten fågelart, medan hornemanni hedrar den danska botanisten Jens Wilken Hornemann.
Snösiskan mäter 12–14 centimeter och är mycket lik gråsiskan, i många fall omöjlig att säkert skilja från denna. De tydligaste skillnaderna är att snösiskan ofta är ljusare, har mindre och rakare näbb, något yvigare fjäderdräkt och vit övergump till skillnad från gråsiskans streckade. Ryggen är grå och sticker ut från det ljusa huvudet och den ljusa, lite randiga undersidan. Hanarnas mage har ett svagt rosa parti som honorna saknar. Lätet påminner mest om gråsiskans även om de är relativt lätta att åtskilja. Den grönländska underarten hornemanni är större och ljusare, och ibland närmast vit.
Snösiskan beskrevs första gången 1843, som Acanthis hornemanni, av dansken Carl Peter Holbøll som var löjtnant vid kungliga danska flottan. Han blev senare södra Grönlands guvernör och 1846 publicerade han en bok om Grönlands fåglar.
Snösiskan finns främst på tundran runt dvärgbjörkar och andra lågväxta buskar. Boet, som är skålformat, placeras i en låg buske. Honan lägger i genomsnitt fem ägg, men det förekommer kullar med 4-6 ägg. Honan ruvar äggen själv i 11–12 dagar. Ungarna är flygga efter 11–14 dagar. Främst består födan av frön men de äter även insekter.
Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte längre snösiska som egen art, varför dess hotstatus inte bedöms. Fram tills 2016 kategoriserades den dock som livskraftig.
