Mindre albatross (Thalassarche chlororhynchos) är en havsfågel i familjen albatrosser inom ordningen stormfåglar.
Mindre albatross är en liten albatross, drygt stor som en havstrut fast med längre, smalare vingar som är mörkt gråbruna på ovansidan och vita med mörk inramning på undersidan. Kroppen är vit men ryggpartiet mellan vingarna är mörkt liksom stjärten. Dess huvud, nacke, mantel och överdelen av bröstet är grått. Näbben är kraftig och svart med gul näbbrygg (vilket kan vara svårt att se i fält) som blir rödaktig vid den nedvinklade näbbspetsen. Den är också svart kring ögat vilket accentuerar ögat och ger den en bister uppsyn. Innan ungfåglarna blir könsmogna är de ljusare eller vita på huvudet men har ofta en grå mantel. Den gula näbbryggen framträder också tydligare när fågeln börjar närma sig könsmognad.
Närbesläktade arten gulnäbbad albatross, av vissa behandlad som underart, har ljusare grått ansikte och örontäckare, det vita på hjässan går ända bak mot nacken och mycket mindre svartaktig triangulär fläck framför och runt ögat. Vidare är vingarna kortare men näbben längre.
Arten häckar i Sydatlanten på några av öarna i ögruppen Tristan da Cunha och på Gough Island. Den behandlas numera vanligen som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Närbesläktade arten gulnäbbad albatross (T. carteri) som häckar i Indiska oceanen kategoriserades tidigare som en underart till mindre albatross, och vissa gör det fortfarande. Den urskiljs dock efter studier allt oftare som egen art, både av internationella auktoriteterna International Ornithological Congress och BirdLife International, sedan 2022 även av svenska BirdLife Sverige.
Den här albatrossen födosöker mestadels genom att plocka föda från vattenytan, ibland också genom att dyka. Den ses även intill vattenlevande däggdjur eller rovfiskar som jagar upp småfisk till ytan. Fågeln påträffas också ofta vid fiskefartyg. Födan består mestadels av fisk, men även bläckfisk.
Mindre albatross häckar i kolonier årligen, med äggläggning mellan september och början av oktober, medan ungarna är flygga från slutet av mars till april. Ungfåglarna återvänder till kolonin för att häcka först vid fem års ålder. Boet beskrivs som en piedestal av lera, torv, fjädrar och vegetation.
Atlantpopulationen uppgavs omfatta mellan 165 000 och 185 000 individer och den i Indiska oceanen mellan 160 000 och 180 000 individer, men dessa siffror härrör från slutet av 1980-talet och man tror därför att båda populationerna är mindre idag. Båda bestånden har klassificerats som starkt hotade (EN) på IUCN:s rödlista över hotade arter.
