Bibrons stilettorm (Atractaspis bibronii), är en ormart inom familjen stilettormar och tillhör släktet jordhuggormar.
Bibrons stilettorm, är giftig, har långa huggtänder och små ögon med glansiga fjäll, kroppen påminner om en giftsnoks men är något kraftigare, med släta tätt ihopsittande fjäll. På svanstippen finns en vass tagg, denna taggen är ofarlig. Längden är 40 till 70 centimeter, hanarna blir störst. Färgen är lila-brun till svart eller grå-svart på ryggen, magen är vanligtvis enbart mörkgrå men ibland ljusare vitaktig till krämigt färgad med spridda mörka fläckar. Ormen har en särskild aromatisk doft, vilkens funktion är okänd. Den är den mest vanliga ormarten i släktet jordhuggormar. Bibrons stilettorm förväxlas ofta med ett antal arter i släktet Amblyodipsas och ormar i den ofarliga familjen Lycophidion.
Ormen lever i varierande miljöer, från savanner och halvöknar till kusttrakter. Den är en grävande orm som ofta hittas i termitstackar, under ruttna nerfallna träd och grenar, eller solvärmda stenar. Den är nattaktiv och natten är den tid då man har störst chans att se ormen på markytan, speciellt efter kraftig nederbörd.
Ormen lever i marken i underjordiska gångsystem och den vassa taggen på svanstippen hjälper den att ta sig fram. Gångarna grävs med hjälp av sidan av huvudet, ofta under solvärmda stenar. När ormen känner sig hotad spänner den huvudet och böjer det ner mot marken för att försöka gräva ner sig.
Ormens byten består av mindre gnagare och andra grävande reptiler och små grodor. Ormen fångar oftast sina byten i underjordiska gångar och dödar dem genom att hugga dem med sina speciella huggtänder. När ormen hugger använder den en huggtand och den hugger med denna bakåt eller i sidled ett antal gångar i bytet tills detta dör.
Fortplantningen är ovipar, och honan lägger 4-7 avlånga ägg som är 2,7-3,6 centimeter långa och 1-1,2 centimeter breda. Äggen läggs på sommaren, och de nyfödda ungarna är ungefär 15 centimeter långa.
