Fingerdjuret, Aye-aye
Fingerdjuret (Daubentonia madagascariensis), även kallad Aye-aye, är en art i ordningen primater och idag det enda djuret i sin familj. Fingerdjuret är den största nattaktiva medlemmen i underordningen Strepsirrhini och lever huvudsakligen i skogar.
Tidigare fanns en art till i släktet som var något större. Daubentonia robusta dog ut vid en okänd tidpunkt under de gångna 1000 åren.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Fr
FrugivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
In
InsektsätareAr
ArborealAl
Altriciella djurEn
Endemisk på öarKl
KlättraTe
TerrestriskVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygynandriSo
Solitära djurIn
Inte en migrantA
börjar medOl
Olyckans budbärareKroppen har en längd mellan 36 och 44 centimeter och därtill kommer en 50 till 60 centimeter lång svans. Ögonen är stora och lyser i gult. Även öronen är stora och hela djuret väger 2 till 3 kilogram. Det finns nästan ingen könsdimorfism, hannar är med en genomsnittlig vikt av 2,7 kilogram bara lite tyngre än honor som väger i genomsnitt 2,5 kilogram. Pälsen består av grova långa hår och är mest brunaktig eller svartaktig. De mörka håren är ljusa nära roten, vilket ibland är synligt. På vissa ställen (främst på djurets rygg) är hårens spetsar vita. Ansiktet, hakan och strupen är gulvita. Fötternas färg är mera svart.
Fingerdjuret har bara två framtänder ovan och nedan som liknar gnagarnas. Dessutom växer framtänderna alltid under individens liv. Liksom hos dessa saknas hörn- och nedre mellankindtänder (premolarer), varför man tidigare räknade djuret till gnagarnas ordning. I mjölktandssystemet har fingerdjuret flera framtänder och även hörn- och förkindtänder, så att det unga djuret bättre överensstämmer med övriga apor än den fullt utbildade individen. Tandformeln hos vuxna individer är I 1/1 C 0/0 P 1/0 M 3/3, alltså bara 18 tänder något som är den minsta tanduppsättningen i ordningen primater.
Ett skiljedrag mot alla andra primater är att honans två spenar sitter på buken. Bara stortån är utrustad med nagel, medan övriga fingrar och tår bär klor. Stortån är även motsättlig men tummen är bara lite mer rörlig än de andra fingrarna. Det faktum att tredje fingret är ovanligt tunt gav djuret dess namn.
Fingerdjuret lever på Madagaskar. På ön lever fingerdjuret i tropiska regnskogar på östra sidan samt i mera torra skogar på norra och västra sidan. Den saknas bara i de torra södra regionerna och i bergsregionerna i öns centrum. I samband med skyddsåtgärder för att rädda arten infördes den även i regioner som ursprungligen var belägna utanför djurets utbredningsområde, till exempel under 1960-talet på ön Nosy Mangabe. Uppgifter att fingerdjuret redan innan levde på ön är obekräftade. Utöver de större populationerna som syns på kartan förekommer flera små och från varandra skilda populationer fördelade över nästan hela ön. I bergstrakter når arten 1875 meter över havet.
Angående skogstypen är arten variabel, den lever till och med i mangrove och fruktodlingar. Arten behöver däremot höga träd för att bygga boet.
Fingerdjuret äter bland annat larver, som det genom att använda det tunna mittenfingret som en krok plockar ut ur deras gångar i träd. Denna primat är allätare och livnär sig förutom på insektslarver också på frukter, nötter, nektar och svampar. För att hitta insekterna slår djuret med fingret på trädens bark och upptäcker sina byten med hjälp av den väl utvecklade hörseln. Barken öppnas sedan med framtänderna. På så sätt fyller de samma ekologiska nisch som i andra regioner fylls av hackspettar.
Fingerdjuret äter gärna nektar av de resandes träd (Ravenala madagascariensis) och frukter av trädet Canarium madagascariensis. I plantager äter djuret ofta kokosnöt, mango och avokado. Man har till och med iakttagit individer som öppnade fågelägg.
Allmänt varierar födans sammansättning mycket, beroende på utbudet, årstiden och levnadsområde.
I motsats till flera besläktade primater är parningstiden hos fingerdjuret inte bunden till särskilda årstider. Honan kan para sig under tre till nio dagar vartannat eller vart tredje år. Vid dessa tillfällen rör sig honan fort genom reviret och ropar efter hannarna. Upp till 6 hannar samlas vid honan och strider om rätten att para sig. Själva parningsakten varar i ungefär en timme. Efteråt flyttar honan till ett annat ställe för att para sig med andra hannar.
Dräktigheten varar i 160 till 170 dagar och sedan föds ett enda ungdjur. Ungen väger vid födelsen 90 till 140 gram och har redan päls som är ljusare än hos vuxna djur. Under de första veckorna vistas ungen i moderns närhet men ibland får den stanna i boet. Efter cirka tre månader börjar ungen med fast föda och efter 6 till 7 månader slutar honan att amma den. När ungdjuret är ett och ett halvt till två år gammalt lämnar det modern för gott. Efter 2,5 till 3,5 år blir ungarna könsmogna. Livslängden i naturen är okänd, men individer i fångenskap har blivit upp till 24 år gamla.
Oklarheter finns även angående fingerdjurets naturliga fiender. Det enda djuret som bevisligen jagar fingerdjur är fossan.
