Kungsboa (Boa constrictor) är en ormart i familjen boaormar. Artepitet i det vetenskapliga namnet är latin och betyder kontraktion. Det vetenskapliga namnet för släktet är latin för "stor vattenorm". Antagligen hade Linné ingen kännedom om arternas levnadssätt.
En längre tid listades många arter av boaormar i släktet Boa som sedan flyttades till andra släktet. Efter flytten var kungsboa den enda arten i släktet och sedan godkändes underarten Boa constrictor imperator som art med det vetenskapliga namnet Boa imperator.
Kungsboan är en stor, huvudsakligen marklevande orm som vanligen blir mellan 2 och 3 meter lång. Små exemplar blir bara en meter lång och särskilt stora individer når en längd av fyra meter eller lite större. Vikten ligger oftast vid 27 kg och stora exemplar kan väga 45 kg. Unga ormar kan dock vara duktiga klättrare. Liksom andra boaormar är den inte giftig, utan dödar istället sitt byte genom att kväva det.
Jämförd med den stora bålen är huvudet litet. Färgteckningen varierar mycket mellan olika individer. Allmänt är grundfärgen brun, grå eller silvergrå och det finns många fläckar och band.
Kungsboan har en stor spridning, från Mexiko genom Centralamerika, med tillhörande öar och söderut till Bolivia, Paraguay, norra Argentina och sydöstra Brasilien. Arten introducerades dessutom i Florida (USA). Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1370 meter över havet.
Kungsboans stora utbredningsområde har lett till stor genetisk variation inom arten. Flera olika underarter till kungsboan är kända och mer specifik information dessa och deras utbredning finns under respektive underarts rubrik nedan.
Arten kan anpassa sig till olika landskap som regnskogar, buskskogar och gräsmarker.
Ungdjur vistas ofta i träd och äldre individer förekommer oftast på marken. Kungsboan jagar fåglar och mindre däggdjur. Den har ovovivipar fortplantning, vilket betyder att honan föder levande ungar. En kull kan ha upp till 50 ungar.
Liksom pytonormen kväver en boaorm sitt byte genom att ringla hela sin kropp runt bytesdjuret och krama åt. För varje andetag bytet sedan tar, stramar boan åt sitt grepp tills bytesdjuret inte har någon luft kvar i lungorna. Boaormen sväljer sedan bytet helt. Dess käkar kan delas så att djur som är större än boaormens eget huvud kan sväljas.
Individerna blir könsmogna när de är 3 till 4 år gamla. Kungsboan kan leva 25 år eller ibland längre.
I några regioner fångas exemplar för köttets och för hudens skull. Ett annat hot är landskapsförändringar när skogen omvandlas till jordbruks- och betesmarker eller när gruvdrift eller oljeborrningar etableras. Hela populationen minskar men den anses fortfarande vara stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).