Bågfenor
Bågfena (Amia calva) är den enda nu levande medlemmen av ordningen bågfenor, som daterar sig från Juraperioden. Den finns i sötvatten i Nordamerika.
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Fi
FiskätareIn
InsektsätareOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Po
PolygynandriSo
Solitära djurIn
Inte en migrantB
börjar medArten är en avlång, robust fisk med en från sidorna sammanpressad kropp och en lång, vågig ryggfena med 46 till 50 mjukstrålar, som täcker över 40 % av kroppslängden. Analfenan har 9 till 10 mjukstrålar, och de stora, rundare bröstfenorna har 16 till 19. På undersidan av huvudet har den en stor benplatta som täcker strupen. Det konformade huvudet saknar fjäll och har två skäggtömmar på ovansidan, är gult till brunt med mörkare längsstimmor och har en stor mun med kraftiga, koniska tänder och långa huggtänder. Ryggen är mörkt olivfärgad, sidorna är ljusare, nätmönstrade och buken krämfärgad till grönaktig. Stjärtfenan är ljust olivfärgad med oregelbundna, mörkare längsstrimmor; på fenspolens övre del har de vuxna hanarna dessutom en stor, svart fläck med gul till orange kant. Hos honorna saknas den i regel, eller är åtminstone otydligare. Fenorna på undersidan är klargröna. Som mest kan hanen bli 109 cm lång och väga 9,75 kg; vanligtvis blir han dock mindre än hälften så lång. Honan blir större än hanen.
Bågfenan finns i Kanada och USA från Saint Lawrencefloden och Champlainsjön med matarfloder i Quebec och Vermont västerut över södra Ontario till Mississippis flodsystem.
Bågfenan är en bottenfisk som finns i bevuxna, träskliknande sjöar och floder. Den livnär sig på ett stort antal byten, i synnerhet fisk (även från den egna arten), insekter, kräftdjur och groddjur. Bytet lokaliseras i hög grad med hjälp av luktsinnet, och fångas framför allt genom att det sugs in i gapet. Bytesfångst sker främst nattetid; under dagen uppehåller sig fisken på djupare vatten. Arten kan andas atmosfäriskt syre med hjälp av simblåsan, som fungerar som ett slags lunga. Luftandning sker endast vid temperaturer över 10 ºC, och är påtagligast mellan 18 ºC och 30 ºC. Arten blir troligtvis inte äldre än 12 år i det fria, men har uppnått en ålder av 30 år i fångenskap.
Arten blir könsmogen vid 3 till 5 års ålder (en längd av 45 cm för hanen, 60 cm för honan). Leken sker under våren, vilket innebär sent i april i södra delen av utbredningsområdet, men sent maj till tidigt juni i norra. Inför leken bygger hanen ett bo på bottnen i grunt vatten med riklig växtlighet genom att bita undan växterna och gräva en grund fördjupning. Under själva leken ligger honan på bottnen i boet medan hanen simmar runt henne och därefter lägger sig vid sidan av henne medan båda viftar med fenorna. Honan lägger därefter äggen medan hanen avger mjölke. Arten är promiskuös; honan kan lägga ägg i flera hanars bo, och flera honor kan lägga ägg i samma bo. Efter leken bevakas boet aggressivt av hanen, som fläktar friskt vatten över äggen. Dessa kläcks efter 8 till 10 dagar; ynglen stannar kvar i boet i ytterligare 7 till 10 dagar. Fram tills de uppnår en längd av omkring 10 cm simmar de i stim bevakade av fadern; först därefter övergår de till den vuxna fiskens solitära levnadssätt.