Schimpansen
Schimpansen (Pan troglodytes) är tillsammans med bonobon den apa som är närmast släkt med människan, den delar omkring 99 % av sitt DNA med den moderna människan. Schimpanser har dock 48 kromosomer medan människor har endast 46. Schimpansens närmaste släkting är bonobon.
Artepitetet i det vetenskapliga namnet är bildat av ett grekiskt ord som beskriver en individ som uppsöker hålor eller som vilar i en grotta. Ursprunget till namnet schimpans är djurets trivialnamn på ett bantuspråk som talas i norra Angola och angränsande delar av Kongo-Kinshasa.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Ar
ArborealAl
Altriciella djurVä
Växtätande djurZo
ZoochoryTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygynandriSo
SocialDo
DominanshierarkiIn
Inte en migrantC
börjar medSm
Smarta DjurI vilt tillstånd väger en vuxen schimpanshona i genomsnitt 40,6 kg och hannar har en genomsnittlig vikt av 48,9 kg. Hannar når allmänt en kroppslängd (huvud och bål) av 77 till 92,5 cm, och honor blir vanligen 70 till 85 cm långa. Huvudsakligen täcks kroppen av grovt, svart hår, med undantag för ansikte, fingrar, tår, handflator och fotsulor. Vuxna exemplar har dessutom vita hår vid hakan och ibland gråa hår över höfterna på baksidan. Ungar kännetecknas av en tofs med vita hår på stjärten. Huden i ansiktet kan ha ljusa eller mörka pigment och bär bara några glest fördelade hår. Schimpansens tummar är motställbara, precis som på människan, men även stortårna fungerar på samma sätt och medger precisionsgrepp.
Artens tandformel är I 2/2 C 1/1 P 2/2 M 3/3, alltså 32 tänder. Framtänderna är breda, och bredast är de första framtänderna i varje sida av överkäken. Dessutom har schimpansen stora hörntänder, särskilt hannar. Arterna i släktet Pan har molarer som är mest lika människans kindtänder. Denna primat saknar svans och har främre extremiteter som är längre än bakbenen. Huvudet kännetecknas av en rund form med ganska små avrundade öron. Tillsammans med bonobon har schimpansen det smalaste bröstbenet av alla hominider.
De tre första underarterna är genetiskt belagda som separerade grupper med ingen eller ytterst liten kontakt sinsemellan, medan den sista (P. t. vellerosus) inte har kunnat styrkas.
ef="/sv/congo-animals">Kongo-Brazzaville, Kongo Kinshasa
De tre första underarterna är genetiskt belagda som separerade grupper med ingen eller ytterst liten kontakt sinsemellan, medan den sista (P. t. vellerosus) inte har kunnat styrkas.
Denna primat lever i olika slags ursprungliga och återskapade skogar som oftast ligger i låglandet men den hittas även i bergsskogar. Arten vistas i träskmarker med träd, i galleriskogar, i mindre skogsdungar i savannen, på jordbruksmark med glest fördelade träd samt i trädodlingar (främst oljepalm).
Schimpanser lever i grupper om 15–120 individer och bildar patriarkaliska samhällen. De äter mest vegetarisk föda, men kan även äta animalisk föda och kan då samarbeta för att jaga och döda bytesdjur som mindre apor, fåglar och antiloper. Revirstrider utförs främst av vuxna hanar som kan angripa och även döda schimpanser från andra grupper. Arten äter även insekter.
När schimpansen klättrar uppför trädstammar använder den armarna som stöd och pressar sig uppåt med hjälp av bakbenen. I träd går arten ofta på alla fyra över grenar och ibland hänger den bara på armarna och svänger sig framåt (brachiation). Det kan även hända att en individ hoppar från en gren till en annan gren på lägre höjd. På marken går schimpansen likaså på alla fyra men den kan också vandra en kortare sträcka på bakbenen. I flera fall står arten på bakbenen för att få bättre översikt eller på grund av att händerna är sysselsatta med föremål.
Under ensamma eller gemensamma vandringar tillryggalägger arten en sträcka mellan 1 till 16 km per dag. Schimpansen äter vanligen två timmar på morgonen. Under dagens mitt kan den vandra, vila eller likaså äta och under senare delen av dagen är den åter upptagen med födointag. Sedan byggs nästet för natten.
Boet ligger vanligen 4 till 50 meter över marken och i sällsynta fall på marken. Oftast byggs ett nytt näste per natt men ibland används gamla bon.
