Stornäbbad kråka (Corvus macrorhynchos) är en vida spridd asiatisk fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar. Dess inre systematik är omdiskuterad och troligen utgör den ett komplex av flera arter.
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Murmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
In
Inte en migrantL
börjar medStornäbbad kråka är en medelstor till stor (46–59 cm) kråka som varierar krafitgt i storlek. Karakteristiskt är den rätt långa, dolkliknande och något böjda näbben samt det rundade huvudet med brant panna. Vissa populationer är storväxta, med kraftig näbb och korpliknande kilformad stjärt, medan andra (exempelvis culminatus, se nedan) är mindre, med tunnare näbb. Vingar, stjärt, ansikte och strupe är glansigt svarta, medan nacke, axlar och nedre delen av kroppen är mörkgrå. I Indien är den dock nästan helsvart.
Stornäbbad kråka delas in i tre grupper av 13 underarter med följande utbredning :
Underarterna mengtszensis och hainanus inkluderas ofta i colonorum.
Stornäbbad kråka förekommer i skogsområden, parker och trädgårdar, i norr ofta nära floder. Den ses upp till 2000 meters höjd i Sri Lanka, 4500 i Sikkim och 5000 i Tibet. Fågeln är känd för att följa bergsklättrare så högt som 6400 meter över havet.
Stornäbbad kråka är liksom många kråkfåglar en allätare som livnär sig på allt från as till grodor, ödlor, krabbor, insekter, frukt, nektar och till och med blomblad. Den födosöker utmed kusten och vägar, stjäl ur fågelbon och mat ur gambon samt dödar palmekorrar och gnagare. Fågeln ses oftast i par eller familjegrupper, gärna tillsammans med andra fåglar som huskråkor.
Boet av kvistar placeras högt upp i ett träd, helst en hög tall eller gran. Däri lägger den normalt tre till fem ägg som ruvas i 17–19 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare 35 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
