Tupaia tana är en däggdjursart som beskrevs av Thomas Stamford Raffles 1821. Tupaia tana ingår i släktet Tupaia och familjen spetsekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Zo
ZoochoryEn
Endemisk på öarKl
KlättraTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
Solitära djurIn
Inte en migrantL
börjar medArten påminner med sin långdragen spetsig nos om en näbbmus i utseende. Den blir cirka 22 cm lång (huvud och bål) och väger ungefär 198 g. Huvudet kännetecknas av stora ögon och nakna öron. Denna spetsekorre har en yvig svans som är inte lika lång i förhållande till bålen som hos andra släktmedlemmar. Svansen kan vara röd, orange eller gulaktig. På ovansidan har arten mörkbrun päls samt en längsgående svart strimma på ryggens mitt. Undersidan är täckt med rödorange päls. Tupaia tana har kraftiga klor för att klättra i träd och gräva i marken.
Individerna är aktiva på dagen. De klättrar i träd eller går på marken. Reviret markeras med körtelvätska men territorierna kan överlappa varandra vid utkanterna. Boet har formen av en boll och byggs med hjälp av kvistar och andra växtdelar samt med löv på utsidan. Det placeras på marken eller lite över marken i vegetationen. Hos arten är synen och hörseln bra utvecklade. Däremot saknar Tupaia tana större morrhår. Den äter främst insekter och andra ryggradslösa djur som skalbaggar, myror, kackerlackor, spindlar, daggmaskar och mångfotingar. Sällan dödar den mindre ryggradsdjur som gnagare eller ödlor. Dessutom kompletteras födan med frukternas juice. Arten saknar blindtarm och sväljer därför inge fasta fruktbitar.
Denna spetsekorre har många naturliga fiender som mårddjur, viverrider, manguster, trädleoparder, större ormar och rovfåglar. Ungdjur kan även falla offer för myror. Vuxna individer har därför varierande väger fram till boet och kring boet lämnas nästan inga luktande ämnen.
En hane och en hona bildar ett monogamt par. Parningstiden sträcker sig från augusti till november. Honan föder en kull som vanligen har två ungar, ibland bara en unge. De första 25 till 33 dagar besöks boet bara varannan dag av modern för digivning. Sedan följer ungarna efter modern för att lära sig hur de kan klara sig i naturen. Efter ungefär ett år är ungarna könsmogna. Tupaia tana kan leva 10 år eller sällan upp till 14 år i naturen.
