Skrattfalk (Herpetotheres cachinnans) är en fågel i familjen falkar inom ordningen falkfåglar.
Cr
CrepuskulärKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Gl
Glidflygande djurGlidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
Te
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ovipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
In
Inte en migrantL
börjar medSkrattfalken är en rätt stor (cirka 50 cm) falk med lång avrundad stjärt och korta rundade vingar. Huvudet verkar också relativt stort. Utseendet är mycket karakteristiskt, med gräddvitt på huvud och undersida, en bred svart eller svartbrun ansiktsmask som sträcker sig bak i nacken och mörkbrun ovansida. I flykten syns en ljus vingfläck format av beigefärgade baser på handpennorna. Arten flyger med snabba och stela vingslag. Den kretsflyger ej. Lätet är ett vittljudande skrattande levererat i serier som kan pågå i upp till fem minuter.
Skrattfalk placeras som enda art i släktet Herpetotheres. Den förekommer i Central- och Sydamerika från norra Mexiko till Peru. Fågeln delas in i två underarter med följande utbredning:
Skrattfalken hittas i tropiska låglänta områden, i cerrado, galleriskog och regnskog, men är vanligast i skogsbryn. Den ses ofta sitta på exponerade grenar varifrån den jagar ormar, dess huvudsakliga föda.
Skrattfalken häckar vanligen i ett trädhål, men bon har även noterats i en trädklyka, en klängväxt eller i ett gammalt kvistbo som byggts av en annan rovfågel. Den lägger vanligen ett ägg, vitt med bruna fläckar. Endast honan ruvar, i drygt 40 dagar. Båda föräldrarna matar ungarna som lämnar boet efter 55–59 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC). Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv till fem miljoner vuxna individer.
