Kärrgärdsmyg

• paludicola-gruppen
  • Cistothorus palustris browningi – kusten i sydvästra British Columbia till centrala Washington
  • Cistothorus palustris paludicola – sydvästra Washington och nordvästra Oregon
  • Cistothorus palustris aestuarinus – kustnära centrala Oregon till södra Kalifornien (Ventura County), Central Valley samt ökenvåtmarker i södra Kalifornien, södra Nevada och sydvästra Arizona
  • Cistothorus palustris clarkae – kustnära södra Kalifornien ( Los Angeles County till San Diego County, inåt landet till västra Riverside County)
• plesius-gruppen
  • Cistothorus palustris pulverius – centrala British Columbia och Idaho till nordöstra östra Kalifornien (öster om Sierra Nevada till norra Inyo County) samt närliggande västra Nevada
  • Cistothorus palustris plesius – sydöstra Idaho till Colorado och New Mexico, övervintrar till centrala Mexiko
  • Cistothorus palustris laingi – västcentrala Kanada till Montana, övervintrar till södra Mexiko
• palustris-gruppen
  • Cistothorus palustris iliacus – sydcentrala Kanada till centrala USA, övervintrar vid i golfkusten
  • Cistothorus palustris dissaeptus– sydcentrala Kanada till nordcentrala och nordöstra USA, övervintrar till nordöstra Mexiko
  • Cistothorus palustris palustris – kustnära våtmarker från New England till Virginia
  • Cistothorus palustris waynei – kustnära våtmarker från södra Virginia till North Carolina
  • Cistothorus palustris marianae (inklusive thryophilus) – kustnära våtmarker från östligaste Texas till sydvästra Florida
• Cistothorus palustris griseus – kustnära våtmarker från nordöstra South Carolina till öst-centrala Florida
• Cistothorus palustris tolucensis – centrala Mexiko ( Río Lerma till Hidalgo och västra Puebla)

Ofta urskiljs även underarten deserticola med utbredning i sydöstra Kalifornien.

Tillfälligt har kärrgärdsmygen påträffats på Bermuda, Grönland och Kuba.