Östlig sammetshätta (Curruca mystacea) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar som förekommer i västra Asien. Tillfälligt har den setts i Europa i Grekland och Italien. IUCN kategoriserar den som livskraftig. Trots namnet är den inte särskilt nära släkt med sammetshättan, utan står närmare nordafrikanska atlassångaren.
Östlig sammetshätta är som namnet avslöjar lik den vida spridda och västligare sammetshättan (Curruca melanocephala) med hos hanen mörkt huvud och grå rygg, och hos båda könen röd ögonring. Denna art är dock något mindre (12–13 centimeter i kroppslängd) och har kortare stjärt. Hanen skiljer sig genom att vara svart endast på främre delen av hjässan som bakåt mot nacken gradvis övergår i grått. Kroppsidorna är mer vitaktiga än grå och den har ofta en skär ton på strupe och bröst. Honan är ljusare och jämnare sandbrun ovan även hona sammetshätta utan kontrasterande grått huvud, diffusare tertialkanter och ljusare näbb.
Östlig sammetshätta häckar i Mellanöstern och Centralasien och övervintrar i nordöstra Afrika. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:
Arten har påträffats tillfälligt i Europa på i Grekland och Italien, i Spanien samt på Cypern.
Östlig sammetshätta häckar från slutet av april till juli i buskmark (gärna tamarisk) eller öppen skog med undervegetation i torr och höglänt terräng. Den påträffas även utmed vattendrag och i kanten av palmlundar.
Båda könen bygger tillsammans det djupa skålformade boet av kvistar och gräs. Det placeras från marken upp till maximalt 70–90 centimeter upp i gräs, en buske eller ett litet träd. Fågeln lägger fyra till sex ägg som ruvas i elva till 13 dagar. Båda könen både ruvar och matar ungarna, både i boet och när de är flygga efter nio till tolv dagar.
Arten lever huvudsakligen av insekter och insektslarver. Utanför häckningstid kan den också inta bär, frukt och frön.