Tamias merriami är en däggdjursart som beskrevs av J.A.Allen 1889. Den ingår i släktet jordekorrar och familjen ekorrar.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GranivoreTe
TerrestriskAl
Altriciella djurVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Ge
Generellt solitära djurIn
Inte en migrantAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
M
börjar medArtens grundfärg är gråbrun, med grå, bruna eller (sällsynt) svarta jämnbreda ryggstrimmor. Kinder och buk är vita, svansen är lång och buskig, vanligtvis med en smutsvit spets. Medellängden är omkring 13,5 cm, förutom svansen som har en medellängd av 11 cm. Vikten varierar mellan 72 och 78 g. Honan är större än hanen.
Utbredningsområdet är litet: Det består av tre countys i Kalifornien, USA (Kern, San Bernardino och San Mateo), och ett mindre område i norra delen av den mexikanska delstaten Baja California.
Arten förekommer i busk- och chaparraltäckta habitat, blandat med ek-, tallskog, enbuskar och -träd, och gärna med trädstubbar, trädvältor och klippor. Den förekommer också i tät strandvegetation längs vattendrag. I bergen går den upp till 2 700 m. Den undviker områden där det finns tänkbara födokonkurrenter, som hjortråttor, känguruspringmöss, skogsråttor, vildsvin, svartbjörn och svartsvanshjort. Nattlegan sker i gamla hackspettbon, naturliga håligheter och tomma bon av kindpåsråttor.
Arten sover i regel inte vinterdvala, utom populationer som lever på hög höjd i bergen.
Stapelfödan är ekollon, men den förtär ett flertal andra typer av föda, både vegetabilisk och animalisk, som ett 70-tal olika växter, insekter, ödlor, småfåglar och fågelägg. Födosamlandet sker under dagtid, med en paus mitt på dagen. Kindpåsarna används flitigt för att transportera föda till ett lämpligt födoställe eller för att lägga upp förråd.
Arten utgör själv föda för ett antal rovdjur, som rödlo, prärievarg, långsvansad vessla, gråräv, nordamerikansk grävling, huskatt, amerikansk sparvhök, trasthök, virginiauv, skallerormar, tjursnokar och strumpebandssnokar.
Arten leker mellan mitten av januari till juni, med en topp i april. Den brunstiga honan lockar till sig hanar genom sitt läte. Hanen uppvisar ett lekbeteende där han först springer och hoppar kring honan, för att sedan nosa henne i ansiktet. När honan är parningsvillig hukar hon sig framför hanen. Honan får en kull per år. Efter parningen iordningställer hon ett bo i timmerstockar, stubbar eller håligheter. Hon är dräktig i genomsnitt 32 dagar, efter vilken hon får mellan tre och åtta (i genomsnitt fyra) outvecklade ungar. De är helt beroende av honan i åtminstone två veckor, och lämnar boet för första gången efter ungefär en månad.
