Långsvansad vessla (Mustela frenata) är en art i släktet Mustela som tillhör familjen mårddjur. Den är nära släkt med hermelinen.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskAl
Altriciella djurPr
Predation djurPredation är ett begrepp inom ekologi som beskriver en form av biologisk interaktion då ett jagande djur dödar och äter ett byte. Predatorer ka...
Re
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Gr
Grävande djurPo
PolygyniSo
Solitära djurIn
Inte en migrantL
börjar medDenna art har en långsträckt kropp och jämförelsevis korta extremiteter. Den liknar i storlek och pälsfärg hermelinen men har längre svans och är allmänt lite större. I vesslans norra utbredningsområde byter den päls före vintern. På sommaren är pälsen ovanpå ljusbrun till mörkbrun och på undersidan vit eller gulaktig. Svansens spets är svart. Vinterpälsen är, med undantag för den svarta svansspetsen, vit. Vuxna individer väger 90 till 360 g och är 20 till 30 cm långa. Sedan tillkommer en 8 till 20 cm lång svans.
Artens utbredningsområde sträcker sig från södra Kanada över USA och Centralamerika till Venezuela och Bolivia. I Kanada och norra USA lever vesslan bredvid hermelinen. Djuret förekommer i olika habitat men föredrar öppna gräsmarker med buskar, oftast i närheten av vattendrag. Arten lever även vid skogens kant och på jordbruksmark men undviker täta skogar och torra områden som öknar.
Djuret är huvudsakligen aktivt på natten men jagar ibland på dagen. Som viloplats tjänar håligheter i träd, mindre grottor eller gryt av andra djur. En individ har vanligen flera bon samtidig. Långsvansade vesslor lever ensamma och har egna territorier. Dessa territorier övertäcker ibland varandra, särskild mellan hanar och honor, men utanför parningstiden har tillhörande individer oftast ingen kontakt med varandra. Revirets storlek är 4 till 120 hektar.
Denna vessla är en snabb och smart jägare. Med sin smala kropp kommer den även in i bon av mindre bytesdjur. Djuret jagar huvudsaklig på marken och har bara en mindre utvecklad förmåga att klättra. För att hitta bytet, använder vesslan sin särskilt utvecklade hörsel och luktsinne.
Bytesdjuren utgörs huvudsakligen av möss och andra gnagare eller andra mindre däggdjur. Vesslan jagar även bomullssvanskaniner, fåglar, kräldjur och insekter. I sällsynta fall dödar arten en nyfödd gris.
Parningen sker mellan juni och augusti. Sedan vilar de befruktade äggen fram till nästa mars. Efter dräktigheten, som varar i ungefär 27 dagar, föder honan i april eller maj tre till nio (i genomsnitt sex) ungar. Ungarna är vid födseln blinda och hjälplösa, men utvecklas snabbt. Honan slutar efter ca 36 dagar (fem veckor) att ge di. Unga honor blir efter tre till fyra månader könsmogna och kan redan para sig under sitt första levnadsår. Unga hanar blir könsmogna vid ett års ålder.
