Bergalkippa (Alcippe peracensis) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.
Alkippa (grek. Ἀλκίππη), vilket betyder "stridshäst", var namnet på flera gestalter i grekisk mytologi.Alkippa var bland annat en nymf som var dotter till jätten Alkyoneus och hade sex systrar; Phosthonia, Methone, Anthe, Pallene, Drimo och Asterie. När deras far blev dödad av Herakles, sörjde de så mycket att de kastade sig i havet. Amfitrite kände medlidande med dem och förvandlade dem till "kungsfiskar". Artens vetenskapliga namn peracensis är en latinisering av delstaten Perak i västra Malaysia.
Bergalkippan är en medelstor (14–16,5 cm) medlem av familjen alkippor. Den har grått på mantel och hjässa och en svart linje som börjar som ett ögonbrynsstreck men som sträcker sig bakåt som ett hjässband ända till nacken. Ovansidan är brun, undersidan är vitaktig. Den skiljer sig från liknande gråkindad alkippa genom mörkare skiffergrå hjässa, kraftigare hjässband, mer färglös ovansida och vitare undersida.
Bergalkippa delas in i två underarter:
Indokinesisk alkippa (A. grotei) behandlades tidigare som underart till bergalkippan.
Bergalkippan hittas i bergsbelägen städsegrön skog och ungskog. Där utbredningsområdet överlappar med indokinesisk alkippa hittas bergalkippan över 900 meters höjd, medan indokinesisk alkippa förekommer i låglänta områden. Fågeln ses vanligen i par eller i smågrupper om upp till sju individer, ofta tillsammans med andra arter, födosökande efter insekter.
Häckningssäsongen skiljer sig geografiskt. Det lilla skålformade boee av döda löv och mossa placeras i en buske, ett sly eller i en ormbunke. Därilägger den två ägg.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).
