Bergtofsvaktel (Oreortyx pictus) är en hönsfågel i familjen tofsvaktlar. Den förekommer i bergstrakter i västra USA och alla nordvästligaste Mexiko. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GranivoreFo
FolivoraFr
FrugivoreAl
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Te
TerrestriskPr
PrecocialOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Glidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialIn
Inte en migrantDe
Delvis migrerandeM
börjar medBergtofsvakteln är en brungrå vaktelliknande fågel. Med en kroppslängd på 26–28 cm är den störst av tofsvaktlarna i Nordamerika och relativt kortstjärtad. Den utmärker sig tydligt med den långa och raka huvudtofsen som pekar rakt upp. Andra särdrag är tydliga vita band på de kastanjebruna flankernba, rostfärgade undre stjärttäckare och vitinramad kastanjebrun strupe. Hanens spelläte återges i engelsk litteratur som ett högljudd tvåstavigt "QUEark", likt fjällig tofsvaktel men mörkare och fallande. Från båda könen hörs mjuka kluckande läten.
Bergtofsvaktel placeras som enda art i släktet Oreortyx. Den delas in i sex underarter med följande utbredning:
Underarten eremophilus inkluderas ofta i plumifer. Vissa behandlar arten som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Bergtofsvakteln hittas i bergsbelägna buskmarker, där den oftast är den enda tofsvakteln. Födan består mestadels av frön och rötter, men även frukt, blommor och växters gröndelar. Fågeln häckar mellan mars och juli, tidigare i söder och senare i norr.